J läserifrågan. (Genmäle til Herr — rt...) Uti edert brei i n:o 70 af denna tirning bar ni sökt förswara det fanfare och förromsfria lä: feriet. Detta war vod alldeles öfwerflödigt, ty något sårant har jag atdrig angripit, ty detta med ger jag fan hafwa fina förtjenster; men ack, huru förswinnande få äro ide de sansade läsarne. Jag har ide ens uppträdt mot läsarne i allmänhet, vrå jag anser största delen af dem otillräkneliga för de galenskaper de begå. För undwikande af alt missförstånd skall jag nu här uttryckligen förklara, hwilken del af läsarne oc) hwad jag fan: drar. J religiöst afseende torde jag höra till de minst fanatiska menniskor. Jag flandrar ingen hwad tro han än må hafwa blott den är uppriktig och han ej förnärmar andras. Att största delen af läsarne äro ytterst ofördragjamma torde wara allwänt kändt. Som jag dock förut nämt will jag ide tadla den stora bop af läsare, fom, ofuns niga, warit ett lätt rof för förförelsen, hwarföre jag nu endast wänder mig mot dem, som uppwäcka, underhålla och utbreda läseriet d. w. f. Cvangeliska fosterlanrsstiftelsen och stiftelsens blinda werktygkolportörerna. Stiftelsen utwäljer till werktyg för befrämjande af sina afsigter helst okunniga personer såsom t. ex. matrosen A, snickaregesällen R., infpirerade pigan C. o. d., blott de kunna anses komma att blindt lyra och blindt tro hwad dem läres i stiftelsens skola hemlantsmissions skolan. Hu: rudan är då den bildning dem der bibringas? Man fan ju dömma derom efter verad predikningar. Jag tillåter mig här att anföra ett utdrag ur en sådan: I usle, eländige syndare! I förtappelsens barn! snart, snart warver domens dag kommande, då getterna skiljas från fårena och då djefwulen kommer och drar ner er synriga själ i helwetets djupa swafwelsjöar; der kunnen J få simma, J djefwulens sim magistrar (vet fans ett simsållstap i den ort rer predikan hölls) och roa er i swafwelsjöarne med edra syndiga arfwingar, och tu, usla själ der, med din röda schal blir nog rörglödgad in i din usla kropp af djefwulen, fom hwar morgon skall påfläda dig din fyndiga pryd nad, hwaraf du nu yfwes i ditt öfwermod; drag af dig det helwetes slynket och wisa dig blottad och förkrossad inför Herran. Och I, granna gosfar, fom stån ber nere på gången och fpriden lukt af pomada ech rosenwatten, eder herre har också pomada af elrmörja att smörja edra bufwuden med och skall peppra er fyndiga själ med fin fmidande peppar, och 3 skolen lukta af swafwel och beck i stället för pomada. Ja, få går det om J ide i tid omwånden edcr.