astwwen toll unualtlfulldliure for Iibat ul etlettot 1111 deltagante i rikstagsmannawalet; men fom för: samlingens närwarande ledamöter ej wille bekosta dennes resa till Swanesund, ter walet skall före singå och fom är beläget tre mil från Gullbolmen, blef i töljv deraf någon eleltor från detta ställe ej wald. J Malmö hamn råver temlig liflighet få wäl med utskeppning af spanmål fom träworor, yttrar Sytsw. D.B. samt fortsätter derefter jås lunta: Exporten af wed iill Köpenhamn får man bärwid ide glömma; ven tednar fig att i sommar fortgå i förre skala, än under något af de före regäende åren. Jcke allenast de flesta härmarande färglansbåtar äro redan dermed nähtn rtagnliaen sysselsutta, utan gamla kasserade jagtar eller skonertar, fom danskarna läta med ångbåt hit-och äterbonsera, intaga stora kvantiteter deraf. Det är wisserligen å ena siran en mycket got fat, att en tylik wara fon i större mängd, än förr, til utlandet afsättas och mera penningar inflyta; men då en sådan afsättning är, som så mycket annat, mest bynt på enskilra spekutationer, tomma förde. larna att hufwursakligen stanna på ett mindre antal händer, obderäknart ven omständinheten att tillgängarna på nämnda artikel å många orter tagas wäl mycket anspråäk. Krigsrätt kommer att hållas i Helsingborg den 4 nästtommande augusti med 21 bemäringgynalin: gar af årets första tlass, hwilka under hemmarschen från öfninaslägret å Ljungbyhed wisat ohör: samhet met befålet ech sliljt sig frän den öfriga truppen. Rikt fiskasfänge. Från Grebbestad skrefs till Marstrands P:n den 25 juni: Makrillfisket, fom bitils warit mindre lönande, til följd deraf att fisten enwist hållit fia ute på djupet, har under de sednaste daaarne gifwit fiskrarne ganska rika fängster. Mirsommaraftonen stormade matrilstimmarne upp mot land i få betyrlig mänard, att några wadar fingo 150 a 300 tjon makrillar hwartera. En annan wad blef deremot lyckligare lot: tad, i tet att densamma i ett enda drag fångare 1.500 tjog, såger tretiotusen stycken makrill, hwil fet anses sasom något oerhördt och fom ide uns ter en mansalder tillbaka, om ens någonfin, pass ferat. ; Rasering af sista återftoden af Jönköpings gamla fästning är nu säger Jönk. tirn., fuubordad, få att numera intet finnes kvar af dessa gamla imposanta och rystra bastioner och wallar, fom fos stat få mycket arbete att föra upp och att — rifwa neder, Märkligt yttrande af en fransk arbetare. En af times korrespondenter redogör på följande sätt för ett samtal, fom han haft med en arbetare i Paris rörande dagens mest brännande fråga: En hård nörwånrighet, fade denna man, har twungit ven klass, till hwilken jag hör, nemligen ben arbetande klassen, att tänka. Om jag undan: tager ett par filosofer och wetenskapsmän, äro wi i fanning ve enda mennistor i Frankrike, fom werkligen tänta. Medelklassen, kapitalisterna och aristokraterna äro icke twungna att natt och dag grubbla öfwer de sambällsförhållanden, af hwilka de ide liva och fom te ide funna lösa annorlunda än till fin egen materiella skada, om de ärligt taga frägan i öfwerwägande; men wi hafwa icke annat att göra. Fattigdom, flit och släp hafwa pätwungit oss såsom grunttval den grunrsats, att om en man ide arbetar, är han ej håller fin föda wärd; ingen är berättigad att tära, om han ide hielper till att nära; denna grundsats leder belt naturligt till nåsta, fom sätter wilkoret för lydligt arbete i samwerkan i stället för mertäflan. Det är. uppenbart, att dessa grundsatser drifwa of, antingen wi önska det eller ej, till att arbeta på samhällets ombildning, och de innefatta frågor, som röra religionen, familjelifwet och de potitifta förhällandena. Wi hafwa måst underlasta alla ressa frågor en oförbehållsam pröfning, och ju mer wi inträngde i ben nu mwarante teologien, i familjeförhållandena och de nationella eller politi fla förpliatelserna, desto klarare blef det, att de grunttankar, fom genomgingo tem, wål worojfunda, men: att de rod, särdeles derföre, att de woro aspassare efter äldre samhällsförhällanden, Hade uppfyllt fin tallelse och woro bestämda att förfinna i fin nu mwarande form. Kristendomen har nu blifwit en öfwertro båre i de katolska och de pros testantista länderna, der den tillbotabåller det sedliga säwäl fom det samhällelipa framätskridandet; familjen såtter i fin: nu warande gestalt slägtskapens naturliga band emot broderskapets gudomliga band, bringar kvinnan i en falsk ställning och förs mår mannen att anwånra hela sin kraft för fin egen personliga omgifning i stållet för till samhällets bästa, fom bar det första anspråket på hor nom; hwad slutligen fosterlandet angår, få är den en barbarisk känela, fom fan wara ganska nyttig hos wilda stammar, men ide är pagfande bland menniskor, fom hafwa lärt att betrakta hwarandra som bröder och hwarje land som sitt eget. Efter fom ni är friften forffor min mån fam utfzr