Norrländska Korrespondenten – 4 juli 1871, sida 3

att ilultensla regeringens säte från den I juli skall förläggas från Florens till Rom. Den franffa ticninaen Meniteur uniwersel innehåller i ans ledning häraf en officiös artifet, fom synes ber träfta, att någon spånning råter mellan Franke rike och Jtalien. Så mycket är åtminstone tyds ligt, att den nuworante fransta regeringen ide obetingadt erlänner Jialiens rätt att etablera fig i Rom, och att ven under alla omständigheter will hafwa fria händer för senare eventualiteter. Den 22 tennes uppitod en skarp stridighet metlan några preussiska officerare och några parifare, fom promenerade på beulewarderna. Denna ledsamhet ffall hafwa föranledt marskalk Mac Mahon att sända hönsta befälhafwande generalen en skrifwelse, hwari ban anmodar honom att trar ga försorg om, att de prenosiska officerarna lä danefter afhålla fig från att besöka Paris. J Frankrike hafwa br Thiers och fristmini stern Cissey på sernare tiren haft konferenser med militär uistottet angående rikets militär-organisation. De sägas dära hafwa pått in på, att den aktiva armäng effektiva styrka anslås til 360,000 man med en reserd ar 900,000 man, indelt i fYra uppbåd. Att hr Thiers och nationalförfamlingens majoritet äro ense om, att utaifterna till armän ide böra förminskas, bar redan förut frame hållits. Man umgås nu med planer till upprättande af twå stora öfningeläner ide längt från Lvon. Lägret wid Sathonay skall förses mer ba: racker, i hwilka, med inberälning af det derstäres redan befintliga manskap, :0 10,000 foldater skola kunna anbringas. Lifaledes skall lägret wir Saint-Foud bibehållas, hwillet fon upptaga cn ungefär lika stor styrka. Enligt Liberte skall det wara Thiers plan att komplettera det bälte ar sästen, som omgifwer Paris, genom att anlägs an flera nya werk på längre afstånd från den in re muren. 3 franska nationalförfamlingen hafwa 31 depu: terade ingifwit eu förslaa om att förlägga universitetet i Strassburg till Nancy. Franska marinministern Pothuan sysselsåtter sig med ordnandet af deportationer i massa och flera gånger hafwa lonferenfer hållits derom. Det gäller ide allenast frågan om transporten och förplägningen, utan om grunrläggandet af alldeles nya tolonier, hwilla, litjom Utah wid Saltsjön blifwit en tillflyktsert för mormenerna, skulle blifwa en fristad för lommunisterna. Det yttras till och med Jrän manga båll den önskan, att den måt: te behaga sällskapet Internationale från hela Europa att bosätta fig på polynefiff grund för att der, oanfältadt af werlden, upprätta en mönsterstat efter sitt eget bufwud. Någonting dylikt tyckes till och med hafwa föreswäfwat infurgenterna sjelfwa. När en af deras mairer ölef härtad på en barricare, ropade ban åt fina kamrater: Gladt återsecnte på Nultahiva! Som man wet, är Nukahiva den wigtigaste ön i Marque sas-archipelaugen, hwilken omkring år 1850 togs i besittning af fransmännen. Marinministern lä rer bittills hafwa framställt följande förslag: J förhallante till de deporterades antal anläggas nya byar, af hwilka hwar och en skall hafwa 250 härdar och wara rikligt försedd med jord. Först deperteras bygnadsarbetarna, för att funna uppför ra de nya bostäderna, och derpå de för jordbruket bestämda fommunifter. Wid ankomsten får hwar och en af dem sin jordlott, arbetsrerskap och få mycket lifömedel, fom han bchöswer till nästa skörd. Dessa landtegendomar blifwa kolonisternas egendom först rå, när de i tre år hafwa ädagalagt ett ollanderligt uppförande. Regeringen skall li: kaletes egna tem särskild hjelp, om de beporterades familjer önska resa till Nya Caledonien. Det ta är namnet på en temlinen stor ö öster om Nya Holland, fom den 24 september 1833 togs i be. stttuing of franska amiralen Febvrier Despointes. Klimatet skall wara mycket sundt och den bördiga marken egnar sig för odlina af sockerrör, kaffe och the samt för de flesta europeiska och tropiska wäxter. Hwarie toloni får fin egen skola och kyrka, Bland de till deportation bestämda arrestanterna befinna fig många bland hufwudstadens bästa arbetare och arbeterskor, hwilta industrien i Paris nog kommer att sakna. gqyatet om, att tejsarna of Ryssland, Tysklanv och Österrike i början af denna månad skola fam: manträffa i Ems, har gifwit anledning till för: modanden om ett föreståude sörnyande af 1815 års beliga allians. J Tyskland räder betydlig meningsstilnad ans gående ven role, som norctysla flottan spelade un ter kriget med Frankrike. Medan icke få organer hafwa klagat öfwer flottans owerksamhet ech den ringa nytta, fom särstildt pansarkolossen Könia Wilhelm gjorde (bwilken ide ens wågade fig ut från Wilhelmshafens inre redd) hafwa andra blad drifwit den sutsen, att allmänhetens sanaviniska förwäntningar ungående flottan woro grundade på sullständig olunniahet beträffande de totala före hållandena och fiendernas öfwermagt, samt att Tysllants unga flotta lilwäl förstått ingifwa fi: