Norrländska Korrespondenten – 1 juli 1871, sida 2

Article Image
hwilken tanke anser sig mötet deröfwer böra uts tala? Härpå swarate mötet: Mötet aillar den äsigt de 106 ledamöterna af andra kammaren uttalat i förswarestågan mid sisttörslutna rvitsdag. 2. Som ännu id: hwarken regeringen eler rilstag, oaktort flera of frisinnare rilstagsmån derem insifna motiener, kunnat förmås utt borttaga det s. kt strecket, bwarinenom få mången insigtofull och fosterlänt skt sinnad met borgare uteslutes från all politist rösträtt, få frågas: hwad anser mötet böra göras för att slutligen ernå tetta mål? Resolutionen på denna fråga lydde: Mötets önskan är att något blir för saken giordt, samt att en petition i ämnet till k. maj:t bör för undertecknante uppsåttas (En fomitt af tre personer tillsattes för att uppsätta och: fringsända petitionen.) 3. Då med det nya stateslicket all ftånresftils nad fan anses wara upphäft, borde ide i och med detsamma ret lagrum, fom säger: att i härarsrätt telf bönver stela fitta och töma, upp: häfwas? Denna fråga beswarades med enhälligt ja, och ortens rifstageman, br Lars Eresen i Wil, utfäste fia att wäcka metion härom mid nästa srifedag. 4. Wore biltandet at en s. k. folthönskola för häraderna öuskwärtt och, i så fall, huru tunna ästadkomma en fåran? Afwen denna fråga beswarade mötet med ens bälligt ja. 5. Kan den rätt, fom tillkommer k. mi: i res gala pastorat och patronus i patronella, anses bafwa några menliga inflotanden på säwäl de för kante som på församlingen? Mötet afgaf härpå följande jwar: Deltaaarne i mötet önskare att rättelse detta afseende ju förr desto hellre måtte ffe. 6. Hwem anser mötet mest lämplig till ovctfdrande i skolråd? Mötet förklarate fia, med anlednina of denna fråga, eniat om att prestens sjel skrifwenbet får fom ordförande i ffolvår må upphöra ech ten anses lämpligast till fåran befattning, fom meft nit älskar för fprivande of en sann folfupplysning. Göteborgs arbetareförening företog mivfommars vagen en sommarurflygt till den inwid Koraelf naturskönt belänna egendomen Marieberg. Ans komsten till Marieberg skerde ft. 10 f m., hwarefter frukost intogs i ret gröna ur medhafta före råd. Wid II-tiden samlades metlemmarne till gurstjenst. Sevan mirrag intagits, tilllrimngades eftermittagen under såna ech musik samt vang och lekar tills fl. balf 9 på aftonen, vå äterrresan företons, och skedre återkomsten till staxen kil. half 11 på aftonen efter en högst angenämt tillbrins gad dag. Sweriges skeppslista för innewarante år har utkommit i bokhanteln. Uti denna lista äro äfwen i. början af boten upptagna k. flottans och skärgårtsartillcriets, sjötart werkets, lotswertets samt postwerkets fartyn Handelefartynen äro dels uppstälda alfabetiskt, dels ordnade länswis efter hemorter och hufwudretare. Witare innes bäller listan sammandrag af de särskilda orternas feaels och änafartya, ortreagister, uppaift på fjör försäkringsaktiebolag samt enskilda fiöngfurangföreningar och sluttigen en förteckning öfwer swenska och norska konsuler och vicekonsuler i utlondet. Segelfartygens antal inom bankelsflottan uppaår til 2132 om 89 702 2 uvläster. Antalet ång: fartyg inom Swerine uppgår till den betydliaa siffran af 284 om 6 354 2 nyläster och 11 284 hästars kraft. Läggas tessa till segelfartygens antal, får man inom Swerige er slutsiffra af 2 416 fartyg om 96 057 nyläster. De mindre ångfluparne wisa ett lika aynsamt resultat, enär bhufs wurftaden har att uppwisa 62, Gefle 5 o. s. w. öppna ånaslupar med maskiner af mindre än 10 hästars kraft. Sweriges största hondelssartyg är fregattskeppet Föreningen om 380 nyläster, fom linger 23 fot djupt med last och tibhör hr E. Ulander i Hernösand. Arbetet är utgifwet aj Steckhelms sjöförsäkringsaktiebelag. Smittkopporna. Förste stadsläkaren i Stods holm bar utfärdat en uppmaning till hbufmudjtas dens innewånare, hwari hon, tilllännagifwande att smittfopporna äro i bufmudftaden eperemisk gängse, ehuru lyckligtwis ännu med ringa utfträdsning, fäster samhällets uppmärtsamhet på nöds wåndigheten af att utan uppskof anlita vet bepröfwade och erkändt framgångsrika preventiva medel, som i och genom skyddskopp ypningen erbjudes oss met en sjukdom, hwilken, alltid tid fin natur måds lia, ofta företer en fruktanswärd form och för ide waccinerade en öfwerhängande fara. Långwäga resande. Fröfen Maria Schröder, fom wistats 3 år i England och sednast 3 är får fom lärarinna wid en missionsskola i Madvad i Jndien, har helt nyligen äterkommit derifråi till .. eeäkeuw

1 juli 1871, sida 2

Thumbnail