feltska stipendiifenden, bwilten donation bestär of 148 hemman i märte upppående till omkring 2 millioner rer rmt, och hwaraf aftastninaen 1868 utgjorte 22659: 51, samt den ansenliga maomjell M. C. Wollins vonationgfond hwars penninges wärte ej kunnat utfättas, utgör sammanlagda fums morna i de öfrige 38 tonationerra ej mintre än 2,672,817 rdr 3 öre. Wåderlcksförhällanden. Från de flesta länter i En: opa förspörjes tlagomöl öfwer ren owanliga tölt, fom warit rårande te twenne första mecorpa ar innevarande juni månad. 3 en korresp från Florens af den I des berättad, att tempera: turen fjunfit ned till några arader öfwer fryspunsten, och att eu skarp blåst från nordest hem: föler norra Italien. Från Birmingham berättas ren 9 v:s, att jamma dag föll snö der en hel timme. J en skrifwelse från Karlsruhe af d. 9 c:e till Angeb. Alla. Zeit berättas, att hela Schuartzwald och Otenwalt äro betäckta mer snö, hwillen på åtskilliga ställen ligger twå fot högt. Liknante berättelser läsas i österritiska forrejpon: denser från Steyermark och Tyroten. Postgumman, ogifta Anna Stina Carlsdotter i Mörtlunra, Smälanr, förd 1805, har alltsetan 1821 giort tjenst säfem posibud, för Mörlunda oc Tweta socknars innewaånare. Hon har i och för pestwandrin arne tillryggalagt en wäptängdaf öfwer 20,000 mil, d. w. s. i tjenften wandrat jerten rund 5 2 gånger. Derunder bar bon fört posten med så pod tur att hen alrrig på allwar warit utsatt för postrånare, iom eljest, i jynners het i förra tiver, allt emellanät läto böra aj fig. Under v. tronosogten P:ns lijetid roade det bo: nom att sätta gumman på prof: utsänta perjoner lätsade fig wilja tillegna fig gummans pojts wäffor, men Anna Stina beftod stänrigt profwen; under utvelante af ett och annat glåpord slog Hon omtring fig med täppen och utdelare särana rapp att anpriparne wåste wita, då bon emellertid för: klarade att 7jå länge hennes blod wore warmt slule ingen lyckae att få tan i hennes postwåstor; och så kastate hon fig öfwer wäskerna på marten och uppga få wältiga nötrop att fotket i trakten slynrare till stället, då de förmenta rånarne mär ste taga till flytten. Många tylita äfwentyr lunde anföras. ö Potatis har stundom mer eller mindre bäsk smat och man tillskrifwer detta antingen dålig od: ling eller oc fjeliwa potatisforten. Men tetta förhållante härrör af rotfrutktens felaktiga före waring efter skörren. Mången iatttager ide eng den omsorgen att låta potatisen efter skörden wäl torka i luften och i solen. Inlagd fultig är den naturligtwis mer utsatt för att jäsa, skämmas och i synnerhet att tidigt gro. Den förtidiga gronin: gen är ett tydligt tecken, att potatissubstansen har för att bereda näring åt grodden, undergått en färskilt process, fom förwantlar denna substans till. glucos eller wäxtmjölk, hwilken utgör den un ga wäxtgrordens näring. J tetta tillstånd Hår rotfrukten förlorat nästan allo fina förande egenskaper. En ganska stor olägenhet kan uppstå om potatisen förwaras på olämpligt ställe. Om den t. exc. är utsatt för dagsljusets inwerkan antar den snart en grönaktig färg och smatar så mycket bittrare alteftersom det gröna ämnet, dlorofyUium; utwecklas och tilltar under en fortsatt in: werkan af dager och sol eller till och med endast af den förra. Potatisen innehåller i detta till: stånd ett särskildt ämne, Solanin, och fom är ett ganska farligt aift, desto starkare ju mer grodd potatisen är. Då man ser tylik potatis utbjudas till satu kan man icke annat än förwånas öfwer att sundhetspolisen icke förbjuder försäljning vers af. J följd af förtärandet af dylik potatis ha otaliga gånger kränkningar, koliker samt mer och mindre alwarsamma bdiarrger inträffat utan att man misstänkt egentliga orsaken. — En präktig sugga, färdig att föda 11 grisar, fog endast i följd af att hon under 8 dagar blifwit utforrad med grodd potatis, fom någoa tid legat utsatt för dager och sol. Slutsatsen är, att potatis, fom skall anwändas til föra för mens niskor eller djur, måste förwaras wäl och skyddas för dagsljusets inwerkan. Föröfrigt har takttar gits, att den potatis, som upptas fullt mogen, är långt midnre benägen att gro ån den som tages titigt ur jorden. Att ofta omröra potatisen är ett godt medel att hindra tidig grodd, emedan faf: wen derigenom kommer i en annan rittning. Det är förenadt med stor sördel att låta den: blifwans de sättpotatisen wäl mogna innan den upptages. En parallel mellan Sweriges och Norges ut medling under ben senare tiden uppdrages af tid: ningen Iorft Folfeblad, utgifwen af Björnstjerne Björnson. DÅ denne fört. juft aldrig hör til wom sam mint Swerjpse Fömpatier utan isnarare