Norrländska Korrespondenten – 13 juni 1871, sida 3

Från Utlandet. Från Versailles skrifwes den 8 juni. J natio nalförsamlinaen ba med 484 röster mot 103 för: wisningslagarne met familjen Bourbon blifwit upphäfta. Ett förslag, enliat hwiltet de orleansta prinsarne stulle först seton en definitiv för: fattnina blifwit för ffrankrike antagen, få åter wända förkastoaree med 429 röster mot 168. Hertigens af Aumale och prinsens af Joinwille wal till nationaljörsamlingen förklara es giltiga med 448 rösteär mot 113. 3 Paris bar unteranvernören för franska banten i tidningarra offeutlinaijort en skrifwelje bwari förklaras, att banken unter kommunens berras wälte ide lirit någon förlust. Banken bar till kommunen encast öfwerlemnat 9 17 millioner franes, bwilka ten mar skyldia staden Parie, och witare 7,290,000 francs med regeringens i Versailles bijall. Strijwelsen teforrar bankens personal för ress fasta hållnina, bwilken man bar att tacka för detta resultat. Eiecde merrelar: J Militärskelan bar man upptäckt det internationella sällskapets archv. Det ta archiv stickates till general de Ciesey och öfwerlemnades af honom till marskalk Mac Mahon. Det innehåller tofument of stor wigt och tyckes kompromettera personer, bwilka man trott wara alldeles fremmande för rörelsen af den 18 mars. Alla dessa handlingar skola blifwa föremål för allwarsam unterfökning och komma sannolikt att effentliadöras. En i Delejcluzes bostad gjord undersöfning skall likaleres hafwa lert till upp täckten af mycket wigtiga dokument, som sannolikt komma att föranleta talrika häktningar i provinserna. Från: Paris merdelas, att liken efter 41 med: lemmar af kommunen, hwilka dötats i skriden eller sljutite, blifwit itentifierage Den 29 maj too begrafningarne en masse på Marssältet fin början; 9,000 lik lära bafwa blifwit jorrare på ett dygn. Man öfwerzjuter liken med petroleum och låter tem förkolna. Genietrupperna äro jemte civilingeniörerna sysselsatta med att ur afloppåkanalerna borttaga krut, dynamit, elektriska trådar o. s. w., och man förwånas nu först riktiat öfwer, att Quartier tes Ternes, Boulevard Malesherbes, Quartier S:t Lazare o. s. w. ide sprungit i luften; kommunen bade ajort sina förbererelser, men fick lyckligtwis ide tid att utföra dem. Många trådar sönderskuros äfwen af beslutsamma bor: gare, hwilka wåaade fia ned afloppskanalerna och för fina familjer samt merborgare satte fina lif på spel. — J lörrags börjades i Versailles ven förberedanre ransakninaen med några af fångarne, och i går skulle kriasrätten börja den ordinarie rättegången. I lördaas genmälte Rochefort: 7Jaa bar ide konspirerat och jaa bar angripit fommunen; man fan endast tröma mig för pressförseelfer. Då ransakninasromaren lät honom weta, att hans sak war mycket alwarsom, blef han blek som ett lik och swimmare. — Äfwen tyrkan Nötre Dame i Paris har swäfwat i stor fara jör att bli förstörd. En korresp. til Stanrarr strifwer derom: Morrbrandsanläggarne hade fam: manhopat stolarne på olika ställen, ifynnerhet upp till det wackra trökorset, och hade på fyra ställen sott eld på vem. Säkra om, att deras företag skulle lyckas, lemnade de derefter kyrkan, för att sätta eld på Palais de Justice och tillstötande byg nader. De sturerande i i ett närbeläget seminarium fire från fina fönster pöbeln draga bort; re sammankallade alt folfet i trakten, sprängre por: arne och lyckades äfwen att släcka elden efter otroliga ansträngningar och stor fara, ty många olefwo utburna sanstösa på grund af den tjocka röken. Mordbrännarne wände under tiden tills vaka och sökte jana ut folket, men motståndet blef å starkt, och general Cisseys kanoner dånade re: an få nära intill, att de ej fingo tid till att göra m sitt werk. Hr Chron, f. d. adjoint wid mairiet i 2:dra rroudbigfementet i Paris, en of tem fom hade nod att organisera motstånd mot centralfomiten, ast —