442—kA.af 3035 ört FERM CM MM ARAHUi: I ner, wägande c:a 800,000 skålp, och af folonials waror hafwa äfwenledes stora fvantiteter uttagits. Ehuru tullförhöjningen för utläntskt bränwin ej anses komma att träta i kraft förr än till höften, hafwa dot i ragarna of nämnda artifel närmare 100,000 k:r från nederlag uttagits. Från Jönföping omtalas, att ett enabanda färhållande der egt rum, och under loppet af förliden wecka haf wa från nederlag derstädes angifwits oarbetad tor bak och fprit till ett förtullningsbelopp af cirka 60,000 rdr rmt. Sweuska flyktingar från Paris. I G. H. T. för i lördags skrifwes från Göteborg: 7Med ånaf QRulen, kapten H. Johnson, fom tisdagen den 30 sistl. anlände från Havre, ankommo hit trenne swenska resenärer, hwaraf ett fruntimmer, hwilka med anlednina af oroligheterna i Paris flyttat derifrån och nu äro stadda på resa till fina hem: orter. Emigrationen. Från Göteborg skress i lördvang i G. P. T: För att witare befordras till Ac merika afginao bärifrån tisdagen ten 30 sistl. med ånaf. Rolo til Hull 415, och onstagen d. 31 sistl. med ångf. Scandinavia till Leith 108 utwandrare. Bland de förstnämnda woro 56 personer, hwilka hare till mål MNev-Sweden. Under april oc maj månader refte till denna koleni ifrån Swerige omkring 520 personer, metds hafwande, utom puld och silfwer, wexlar till ett belopp af 14,103 guldrollars. Waror och mynt. På tal om nutidens högt upprrifna ffidlinhet att bedraga famt om huru en Hamburgerfirma belt fräckt annonserar om utsäljning af klöfwerfrö af — färgad svartssand, yttrar Göteborgasposten följande: Sårana maror borde egentligen likvideras med sådant mynt, fom det, hwilket en offentligt upptrå: tande firma i humbuzens land, Amerika, under en längre tid oupptäckt kastat in i penninamarts naden eller ocså med herr Nikolaus Höijers mästerliaa kopior af swenska privatbankesedlar. Denne lita farlige som enskilde bantvireftör anlänte, genom en nästan komisk slump, till Gö teboro på morgonen samma das, someret stora privatbanksmötet här egte rum. Det war mig: serligen ide styrelsen för Göteborgs enskilra bank, utan Göteborgs nitiske polisintendent, Eliot, fom tillsält denna inbludning, men rerföre fick också Höijer direlt spatsera in cellsängelset och fick hwarten wara med om ristussionen på minrre böresalen eller den splendwa mirragen på Lo: rensberg. 3 stållet för att få afhöra rryttmöstare Hallenboras kvicka skål för färerveslanret (MN. B. ide tidningen), trydfribeten (wid aäftabudebordet) och ven allmänna skuldfribeten, fit han i cellens luga tänka öfwer tet oskattbara i — den personliga friheten. Det berättas, att den hemmansegare på Lier, hos bwilfen Höijer slagit fig ner, nyligen fått en ny manbygnad färvig oc att Höijer, då polis: männen anlände dit, war i i full fort med att i ett af rummen anbringa al fresco-målningor. Också utbraft hans wärd, da hans snillrike gäst blifwit gripen ech afforslares från gårren, med bedröfwad stämma: Det war fou megen Skare paa den Fyr. Sardan Maler faar jeg not al: drig mer! Al freseo-WMuleren är owetersägligen en fonftnär i sitt egentliga fack: fedelförjalskningen, ty de olika prof på waror, som förekomma i hans affär, och hwilka finnas förwarare i Göteborgs poliskammares mufeum för rylika produkter af den fambhälgomfrörtanve indvuftriffidlishbeten, för: råta en högt uppdrifwen färdiahet i att med bläd och wattenfära åstadkomma de mest förwånande resultat. Jnstuckna i en serelbuntt, utprånglare i skymningen eller wid ljus stola te owilkorligen bedraga ren intet ondt anante. Afwen namnteckninaarne å dessa pseudo-sedlar äro utemordentligt wäl efterapade, och detta fommer oss att här med några ord beröra en annan fiva af saken. Det torde wara en erkänd sak, att en fullkomligt tydlig och rerig namnteckning är wida swårare att efterapa än en wärrslös och otydlig, att den fästnämnda lättare, få att säga, inpreglas i minnet än tessa streck kors och twärs, dessa kabbalistiska krumilurer, hwilka lika gerna funna föreställa namnen: Abd El-Kader eller Nas: fer Ben Cherba, fom t. er: Ankarcrona eler G. Holmström. Bäst wore bod måhända om, såsom fallet är i flera utlåndska banker, namnstämpel anwänres. Äfwen torde böra anmärkas, att åtskiliaa swenska sedlar synas alltför lätta att ef terapa. Korrespondens från landet. Liden d. 23 maj 1871. DHoftorerna säga att söta far skall dö, men ti ren och stunden wet ingen, swarade en grefwe Hermansson dem, fom efterfrågade hans fars heljotillstånd, sedan denne genom ett benbrott blifwit