Norrländska Korrespondenten – 30 maj 1871, sida 3

öre -; för ordens. m. fl. utnämningar; för rås tobok tullen — böjd från 26 till 29 öre pr stälpund — och för kryddor, torra frukter m. m., verå tullen ökats med 2 a 15 öre. Från tull befriade äro deremot numera skeppsinventarier och åtskilliga skeppeförnödenheter af smidt jern, tånmirke m. m. och tiverse nu til apothekswaror bänwisade artiklar. Alla tullförböjningarna har ritetadgen begärt måtte tilämpas få fort fom möjs liat. K. m:ts förslaa om follskoleafaiftens för 1871 öÖfwerlemnande till statstontoret för att ingå i statswerkets grundfond har ide wunnit rifsragens bifall, fom beslutot att tenna afgift, bwil: fen ej witare tillfaler kommunerna, fommonfös res med ten unter första artifeln af bemwillninga8s statgan utaåente personliga styrdsafgiften, nu bes stämd til SO öre för nan och 40 öre för kvinna, under en enda benämning cch inflyter till rif8ågäldskontoret. Då riksvdagen tels ick: i sin belbet bifallit te af t. mag äskare unslaen till befästningar och förswarsmateriel cc tels tott fia finna nödiga tildån av för utpifternas bestridante på annat fått, bar riledagen ide biträrt at. m:ts förslan om upptanante aft ett särskilyt lån å 15 millioner, utan uppyrvagit är sullmättige i vitsaäktskontoret att för jernwägsbyggnarer jemte jernwägsmateriel samt för lilviterante af ten del af 1867 års lån, fom förfaller unter 1872, av ret förlivet år bes slutade, fonterare 40 miLlionslånet, deraf under 1870-— 1871 skune uppliånos hökst 8,000,000 rrr, ytterligare urptaga 9.700,000 ror åren 1871 — 1872. Af ten inallee till 13,00,000 rdr beräk: nade statebristen fylles återstoren 1.100,000 rer nenom en särslilt tillängebewillning till ett belopp af hälften utaf bewillnin en enliat andra artikeln i bewihlnin estargan, uppskattad att lemna 900.000 ror, samt genom ren kfiktiks utaående allmänna bewiuningen, berätnat till 3.200,000 idr. Slutligen bör nämnas, att Kouftitutiondutffots tet afnifwit förflaa ill vy troyckfrihats förordning. Fö sta tammaren eanade deråt en lingre Ofvers läggnina ech genomzick hwarje S för fia, återres mitterate några, men mestarels antagande rem fom bwilande till arundlagsenlig bebandlina. Anse tra kammaren återremitterade hela förordningen, sedan talarna ottrat fia öfwer denjamma i fin helhet Dt synes egeatlinen wara förslaget om alt juryn i trpckirihetsmål fule utsec af luvra: tinaen och af siadefnmäkti e i stad, fom ej rele taner i lantering, hwiflket mötte mesta motståndet. Man önskade fallet, att ve till riförtasgmannas wal berätti ut e ffulle i alla städer få wälja juryn.