görande ändamål ibland landsmännen uti Chicago, oc möjligen funna wi derför hovpas att detta hennes ädla löfte nu wid återresan ifrån Kaliförnien fommer att blifwa uppfyldt. Med afscende på fröten Nilssons få mycket ons ordade inföp ar land och andra spelulationer här i Chicago, få upplyser hr Sundell, fom derom med henne håller ständig korrespondens, att ännu har intet. sådant kommit eller mill för närwarande tomma till stånd, enär, fom hon nttryocker fig i nyssnämnda bref, hon redan gjort ett inveftrieut som medtager alla de penningar hon under innes warande är kommer att disponera öfwer. (Kristina Nilsson har, enligt on amerikansk tidnings uppgift, 230,000 dollars i fast egendom i Boston) Hr Sundell har likwäl i uppdrag att för hennes rät: ning uttåna flera tusen dollars till en amerikansk familj härstädes. Detta dot mera fom en hands ling af ädel hjelpsamhet än af fpetutation. Häraf will synas fom om frölen Nilsson icke wore lifwad af någon sådan spekulationsanda med afseende på Chicago fom tidningarne här welat utbafuna. Tystlands sednast tillämnade eröfring. Ej be låtna med återfåendet af Elsass och det tysktalande Lothringen samt erhållandet af kolossala pennings summor, wilja det stora fäderneslandets söner nu äfwen fråntaga fransmännen spiran inom nodernas werld. Så innehåller Europeische Meodenzeitung i marsnumret följande latoniskt torta och tärnfulla proklamation: ÅSedan Frankrikes öfwermod blifwit brutet och det enade Tyskland, stort och mägtigt få fom aldrig förr, intagit dess inkrättade rlats uti foltconcerten, siall hädanefter Berlin wara den ufwudstad. fwarifrån det tyska, ja det europeiska 10det utstrålar. Till följe af denna omtastning och i betraltande af rådande förhållanden utnämnes Hr Friedrik Wilcke till hedersdirettör af europeiska 107 deakademien för Berlin. Å atademiens wägiar är dekretet undertecknadt af direltörerna hrr G. A. Miller, H. Klemm och F. A. Schmidt. Man skulle häraf finna fig frestad att tro denne hr Wilde wara utsedd till för ste herrstare inom modets werld, till en stråddaretonung, en Wilhelm I bland byr: och rockjabrikörer. Wi tycka oss äfwen i andanom se, huru mången bland wåra läsare bäfwa wid blotta tanten på den matt denne potentat besitter, och de godtyckliga förändringar uti tlädernas snitt han tan komma att besluta. Desja må dock lugna sig, ty salen synes ej wara få farlig fom det låter. Dels är det nemligen osäkert om tyskarnes sträfwanden oattadt deras stora ord denna gången skola lycas bättre än under första franska revolutionen, då, enligt hwad samma tidningsblad meddelar, bemödandet att åstadkomma en gemensam tysk nationaldrägt misstyckades. Dels framträder åfwen här den wanliga tyska föndringolusten så att det ofwannämnda tlöfwerbladet i Dress den, hrr Mäller, Klemm och Schmidt, fortjaranide tomma att behålla malten i fina händer och utöfrva den med råds råde, d. w. s. i samråd med de an dra till atademiens direttörer, hedersdirettörer och vice direktörer upphöjda betydande skräddarne i ech utom Tyskland, och hr Wilde, ehuru utsedd att utofwa den wertställande makten i modernas tillämnade hufwudstad, synes skola spela en jemförelsewis underordnad roll. Eftersom wi swenskar sakna mod att bortlägga de utländsta moderna och skaffa of en egen modjournal, lämpad efter mwärt talla tlimat, skulle det för oss wisserligen wara bättre att hemta wåra bettädnadsmönster från Tyskland än från Frankrite; men efter all sannolithet lär wäl Paris nu liljom så många gånger förut snart nog inom detta område åter upptaga den i föld af tillfälliga olydehändeljer för någon tid tappade fpiran, och det jå mycket mera som det mål, hwartill tyskarne i detta hänseende stråwa, ej ens sör dem sjelfwa synes rätt tlart. Huru mycket man än må tlandra parisermodet, i synnerhet hwad angår fruntimmernas toilett, lär wäl Paris snart åter blifwa tongifwande och Berlin, i stället för att taga wäldet i egna hän. der, torde hädanefter som hittills så finna sig wid —— — —