Fran Ultlandet. Versailles d. 13. Jules Favre och Pouyer Duertier hafwa hittommit. I natt git en armetar di wer Seine på flottbroar mellan Rcuillv och Eu: resnes. General Ladmirault har sitt höglvarter i Fardin ducclimationr. — Mac Mahon tackar i en dagorder soldaterna för deras hållning och be: bådar, att de mydet snart skola plantera den natio: nella fanan på Paris wallar. Trupperna i S:t Germain hafwa fått marschorder. Versailles d. 14. J nationalförsamlingen fran lade Thiers i afton fredstrattaten. Ett sorslag om sakens sfnabba behandling antogs — Ducrot, som hade anmält en interpellation angående trigsoperationerna, ätertog den, med den anmärtning att man kunde hoppas, att det afgörande flaget wore nära förestäende. London d. 13. Rotschild emitterar nästa wecka för franska regeringens råfning 750,000 lombardjernwägsobligationer till nominelt wärde aj 20 p. st. Man will weta att emissionspriset är 845 p. sterling. Paris d. 15. Versaillestrupperna stå framför Paris wallar. Mellan Muetteporten oc) Jssyporten har skottwexling egt rum med insurgenterna. De federerade hafwa utrymt ffanfen mellan Vanvres och Jssy. Ett Satteri har anlagts i Tuileriträdgården för att gifwa eld mot Elyseiska fölten. Luxemburg är ftängt och besatt af 4 bataljoner naz tionaldarde. Communen synes srukta uppror. Den ollmänna meningen är, att en midt utgrenad fam manswärjning eger rum mot communen. — Mas fon, krigsministeriets stabschef, är arresterad. Grousjet har utfärdat en proklamation, hwari han anropar de stora städerna om hjelp; det heter widare i proklamationen, att Paris ssall strida till det yt tersta bakom barrikaderna, från hus till hus. Elden från Versaillestrupperna har hindrat det werfjamma befästandet af Doupinporten. Westra och jydwestra delarne af staden åro obebodda, öfwerallt faller ett regn af granater. Stora offer göras och stadorna äro ganska stora. Montrounges fall är förestående. Franska regeringens trupper hafwa wid Paris wunnit en ny framgång, fom såterligen är af ide ringa betydelse, i det de i söndags morse intagit Fort Vanvres. Kommunens utfigter till framgång äro tydligen i ftartt aftagande. Ett bewis derpå är, bland annat, äfwen den omständigheten, att de styrande i Paris, sedan de låtit hätta öfwerste Ros: fel, den enda militärista förmåga, de ännu egde, och fom endast i tio dagar hade innehaft öfmerbes fälet, ide hafwa haft någon annan än Descluze att sätta i hans ställe. — Emellertid säger dock en anz nan uppgift, att Dombrowslki återtagit öfwerbefälet på det wilkor, att han skulle ega oinskräntt myndighet i allt, hwad trigsoperationerna angär. Underrättelsen om den definitiva fredens afslutande mellan Tyskland och Frankrite helsas af de tyska bladen med mycken tillfredsställelse. En af Miall wäckt motion om den anglikanska tyrkans afskaffande säsom statskyrka tiskuterades den 10 tennes i det engelska underhuset, men af: slogs. Då vet eaentliga intresset ligger mindre i omröstningens utgång än i sjelfwa tebatten, meddela wi här er fort revogörelfe för venfams mag. Hwad metioneng ordalyrelse beträffar, få förklaras deri, att det wore wälbetänkt att äfwen på de öfriga i Storbritanien beftåndande ftatskyrkorna tillämpa den politik, fom följdes wid den irländska statskyrkans afftaffande. Innan Miall hann motivera sin motion, passade Gathorne Hardy på tillfälle att resa fig från den främsta oppofitionsbänken och på underhusets bord nedlägga en stor pappersrulle, under lifliga bifallsrop af sitt parti tilllännagifwande, att den iunnehöll em från Bradford (Maills walkrete) ingången petition —j ver