låtit dem Jruktlost gå qin fos, om Han Jorstost dem i därskaper och lättja, om han har försummat att bruka de trafter, hwilta han skulle uppöfwa och stärka, eller ock har i sin blindhetsyrset förnött dem i lasternas tjenst, dryckenskap, otult, sus och dus, fspel och dans, m. m., och nu i den mognare åldern ide har mer öfrigt, än en skamlig kär sla af oförmögenhet och swaghet, ide annat än förebråelser och ånger. Hwem har wäl någonsin ångrat en wäl anwänd, en åt wishet och dygd uppoffrad ungdomstid? Här har en sorgsälligt bewarad oskuld, en tidig fromhet och gudsfruttan ide blifwit belönt med de ädtafte fördelar, den renaste fröjd och det redan här i lifwet? ten huru mången deremot llagar icke öfwer förslöste och missbrutade ungdomsår och krafter, och judar nu under de bedröfligafte följder af deras därskaper och utswäfningar? Huru många måste ide redan i mannaåren bära alla älderdomens bräc: ligheter och jwagheter, wara oskicklige till de flesta och renaste nojen i samjundslifwet, eller och hafwa förbittrat dess njutande genom de pinsammaste före bråelser? Wisserligen kostar det oss ofta möda att emotstå ungdomens lusiar och retelser och att öfwa sig i återhällsamhet. Wisserligen måste wi oaflåtligen waka öfwer oss sjelfwa och alla böjelser i wåra hjertan, om förförarens lockande röst icke ifall tjusa och skenet af en större frihet och fröjd ide skall för: blånda of. Men icke alltid, få ropar wisheten till of, ide länge warar ungdomsyrfetu. Åcke alltid, ide länge jmakar förförelsens giftbägare söt! Dess njutande är en fort och bedråglig dröm, och upp: waknandet ur densamma är försträckligt! Nej, den frihet. som lättsinnet oc lasten tillbjuda of, är en wertlig träldom, och dess nöjen äro giftiga fällor till ånger och plågor! Må wi derföre i den mon wi förmå, söka, få mycket fom möjligt är, bewara det uppmäxande slägtet för ungdomslustar och bes gårelsernas tyranni. Man wet wisserligen huru fwårt det är för en yngling att sin wäg ostraffligt gå, men man har ock å andra sidan den ömmande förebråelsen att fådant man wänjer ett barn få wänder det icke af när det gammalt warder. Der: för må hwar och en husfader och busmoder, i både tid och otid, warnande och förmanande föregå sina barn och tjenare med goda och sedliga exempel samt på familjelifwets fana såsom walspråt inriste den fromme Tobie ord: Haf Gud för ögonen och i hjertat alltid i alla dino lifsdagar och tag dia till: wara att du ide jamtyder till någon fynd och gör emot Guds budr! — Måtte i stället för dansdoch supgillen, söndagsskolor och andra nyttiga sammantomfter famt religiöfa föreningar bildas öfwer allt inom kommunen, och må wi framför allt söka stäfja det öfwerhandtagande sedeförderfwet, som hotar att förstöra både tropp och själ hos ungdomen och det uppwäxande slägtet! På grund af hwad wi härofwan haft äran ans draga och med fästat afseende på ej mindre wigten än oc nyttan och nödwändigheten att föfa hämma den allt mer och mer tilltagande osedligheten inom församlingen, wåga wi till stämmans behjertande föreslå följande propositioner: 1) Den eller de, eho det wara må, som olofligen upplåter rum, ware sig i ineller uthus, till dans: nöjens hållande med eller utan musik, bör fällas. att böta till socknens fattigkassa 25 rdr rmt för hwarje gång, deraf 5 rdr till angifwaren. 2) Om någon önffar anftälla dansnöje eller s. k. lelstuga uti fina hus, må detta tillåtas mot erläggande af 15 rdr till jodneus fattigfasfa för hwarje gång, dod bör före dansnöjets början penningarne deponeras hos kommunalnämndens ordförande och skriftligt tillstånd af honom eller någon nämndens ledamot erhållas med utsatt tid och ställe der dansen skall hållas. 3) Hwarje dansnöje får ej fortsättas längre än 12 timmar mot vite of 1 rdr 50 öre, och må in: gen tillåtas att hålla dansnöje på större högtidsdagar. 4) Dansnöjen på bröllop må hädanefter fom hittills wara tillåtna utan säärskildt tillstånd och penningeafgift. 5) Ålla öl: och winförsäljningsställen der ut skänining idkas böra wara stängda och för allmäns heten otillgängliga från Ht. 8 på lördagsawällen till Hl. 6 på måndagsmorgonen wid vite för den, fom under denna tid bortlånar, följer eller föryttrar öl och win, af 10 rdr, fom äfwenledes tillfaller fodnens fattigkassa. 6) Enär lagen förut stadgar höga böter för olofs ligt anställda borttottningar af waror och för öfrigt alla hasardspel, men det oaktadt jådana lotterier, hwilta icke bära annat i sitt sköte än ett nedrigt prejerisystem i förening med lönnkrögeri, snart sagt höra till ordningen för dagen inom denna four: mun få bör äfwen i i detta afseende allwarsammare mått och steg tagas för att i någon mon söta hämma denna fåmwäl olofliga fom skadliga handling. Från Utlandet. London d. 11. Fransk-Tyska freden har blifwit