Norrländska Korrespondenten – 13 maj 1871, sida 3

Fran Utlandet Sr silldct. Versaille den 6. Under sista natten war liflig strid. Regeringene trupper togo werken mels lan Jssy och Varvres, men drego åter bort, rå re ter wero synnerligen utsatta för fiendens eld. 80 man blefwo dödade och fårade; de ferererareg förluster woro betyrlisare. Versailles ten 7. I natt och på morgon. n bar kunon elven fortsatte på det häftinaste. Belägrinas-arbetena mellan fästena Jssy och Vanvres närma sia sin fullbordan. Franffurt vev 8. Bismorck war ide obenägen ett ingå på te franska underhandlarnas önskan om öwerlemnante af sästena, men ban böll stränat på sin fordran om trigefostnadernas betalonre, och föreslog att tet måtte ske gerom lån Under handlarna accepterade bufmurpunkterno. Versailles den 8 Maj. Regeringen har utfärdat följande proflamation till innewånarne i Paris: De tuska trupperna hota med nya angrepp, om wi icke undertrycka upproret Negeringen utloswar förs stoning till lifwet för dem, som nedlägga wapen, och understöd åt arbetarne. Ett angrepp på enceinten är nödwändigt: men Paris kommer icke att bombarderas, endast bessjutas, för att bereda of: tillträde till stadsportarna J ären hundra gånger tals rikare än insurgenterna; öppnen för ess portarna: detta stall wedföra, att landet utrymmes och att freden återwänder. Om få dagar skola wi wara i Paris Newyork den 8. Traktaten, fom ordnar Alabama frågan, är undertecknad. Answaret för skador, som förorsatats ar dylita srigsskepp, hwilar på de regeringar, hwilla ide hafwa gjort allt, iom stod i deras matt, för att hindra dem att uttöpa. En fiiljedomftol ffall tillsättas för att granska de for-dringar, fom göras i anledning af Alabamas resor; en annan stommission skall pröfwa andra dylika re: klamationer. Furst Bismarck och de franska ministrarne Jules Fovre och Ponyer Quertier hafwa i dessa dagar haft möte i Franlfurt, och man tror sig häraf kun na sluta till någon snart förestående wändning i det mordiska, men alltjemt oafgörande inbördeskriget i Frankrile. Det har berättats, att furst Bis: marck ffulle hafwa sändt hr Thiers ett ultimatum, enligt hwillet den 8 Maj beftämdes fom den ytter. sta terminen för återupprättandet aj den lagliga re: geringsmyndigheten i Varis. Derest Mac Mahons trupper, heter det widare, icke intill den dagen hade blifwit Herrar öfwer Paris, skulle de tyska trupperna besätta den franska hufwudstaden. Nu är det wäl sannolilt, att furst Bismarck ide uppträdt på ett alldeles få befullande sätt, men någonting migtigt måfte wäl dock wara i göringen. Den 4 dis hölls i Berlin under kejsar Wilhelms preefidiwm krigsråd, i hwiltet äfven kronprinsen och furst Bismarck deltogo Möjligtwis har här tagits definitivt beslut om Tysklands framtida hållning mot upproret i Paris. Äfwen om rikskansleren icke föreskrifwit Thiers en sådan kort termin som till den 8 Maj, är det dock sannolitt, att han hotat med invention, så framt regeringstrupperna wiia fig ur stånd att bemäktiga fig Paris. Det betänkliga i ställningen är, att om tyskarna ffulle åter upprätta ordningen i Paris, skulle werfställande mats ten och nationaljörsamlingen i Versailles snart förs fora den återstod af myndighet och ansende, de ännu ega, och det blefwe då Bismarcks sak att tillsätta en ny regering i Frankrike. J fådant fall torde kejsardömets återupprättande ite höra till oc möjligheterna. J Strasb. Ztg skrifwes: Prefetterna i El sass och tyska Lothringon hafwa fått befallningar att görc alla lärare och lärarinnor i elementarskolorna bekanta med de anordningar om foltskolewäfendefom handla om undevcisnings-foråtet, tection:s planen och införandet af tyska skolböcker. I förf nämnda hänscendet anbefalles, att tyfta språfet hi danefter skall wara det obligatoriska skolspråtet i stället för franska; endast i gränsdistrilten, der frans skan är foltspråt, göres tills widare ett undantag derifran. J alla andra delar af de nämnda landffapen skall franskan läras endast i mellersta och öfwersta klasserna och det blott fyra timmar i weckan. J de lägre klasserna samt i småbarnsskolorna skall uteslutan talas tyska. Thorsdagen bibehålles som skolfri dag: de öfriga dagarne i weckan skall såsom hittills gifwas 6 timmars underwisning, men ide nedersta klasserna blott 5 timmar daaliaen.