Norrländska Korrespondenten – 13 maj 1871, sida 2

Cherubino och Celestini. Öfversättning från fransyskan af A. B. C. (För Norrländska Korrespondenten.) I. (Forts. från n:o 54.) De båda gossarne lågo orörliga på marken och vågade knapt andas. Då de sågo att banditen upphört att röra sig, reste de sig upp och nalkades honom. Hufvudet var nästan afskuret, de skilde det aldeles från kroppen och invecklade det i silkesdukea, och sedan de öfverenskommit att bära det hvar sitt stycke begåfvo de sig till Neapel. De vandrade hela natten ibland bergen och böllo sig nära hafvet, som de sågo på venstra sidan. I dagningen nalkades de Castro-Villari; men de vågade icke begifva sig genom staden af fruktan att den blodiga bördan skulle förråda dem och att någon röfvare af Cesaris band skulle hämnas sin chefs död. Emellertid blefvo de hungriga och de beslöto att den ene skulle gå att köpa bröd och den andra emellertid vänta bland bergen; men då han gått några steg, återvände han. — ÄÅu pengar då? sade han. De buro ett hufeul, som var värdt tre tusen ducater, men ingendera af dem hade ett öre till bröd. Den som bar hufvudet uppvecklade duken, tog en af Cesaris örriogar och gaf sin kamrat. Om en halftimma hade budbäraren återkonmit wed lifsförnödenheter för tre dagar. De åto och begatvo sig ävyv i väg.