Norrländska Korrespondenten – 9 maj 1871, sida 3

Berlin ven 2 Pä ritstagen bar förbunrefansleren i vag bållit ett tal, bwari ban säner, att Frankrites befittnina af Elsass mar ett oatbrutet bot met Tyosttant. Den 6 anausti 1866 tiwere lemnare franska sändebndet till mia ett ultimatum, innebållante, art wi antin en måste ajträta Mainz eller nänm omedelbart big från Frankrikes sita. Enrast Nopelcons siukiom bindrure utbeetiet af friget — De neutrala matternos så slaa under friget woro sluttiagen, att Franlrife stulle briota krihefesinars erjättung, iemna fästninaarra med marken och låta Elsuss och Letbrinaen förtlaros neutrala, Man en fåran neutralstat skulle, i bä.delse af fris, hworten baft wilja eller lraåt att upprätthålla fin n utralt:et. Tysklan s annexion of Eljass mar nödwåndig för Europas frev Wi skola med tystt tålamod söta winna tilflbata befoliningens kärtek. Särskilrt skola kommunala friheter medgifwas den. — Previnzialcorrespendenz intyaar, att Froankvike? bar b stalt förplägningös kostnaderna till mot slutet af april. Nu är tet för franska reacrieaen ytterst anaeläget, att under alla omstönd igh ter påslynda frereunrerbandlins aarna. Berlin ben 2. Nortdeutsche allaemeine Heir tung mattelar, att Tyskland wid frerskonareesen föreslagit krigskosinaternas betolonde I tvartalds rater, från ven 21 juni 1871 till ten 21 mars 1874, i penningar eber wärdepapper; Frarkvrile reremot föreflår, att betalningen skall ske under tre år från ten 1 juli 1871 med con tretietelg milliord kentant årligen, och å återstående betep: pet antijmae fem pyccents cblinoticner. Tirnine ven såger, att tet fransko förslaget botar Tysilant mer förlust och är stritante met traktaten, men lyckliatwie erbjuta te eckukerade fransta lantetetarna borgen för frererpreliminärernas ut: föronde. Versåalllea ten 4 maj. Favre ber noter file förflutna natten afrest til Birystel, tor aft b. främja frererörbantlingarna. — ESon sägar, att prelmotern i Dreux urpmorot te etersla priniarna olt lemna lant:et Poris ren 4 Maevcee Hawas mertdelsar, att i onedaas natt teg Lacretile Moulin; men maste åter utrymma ret, emedan piatsen war myd t starft ursatt för fiendere eld. Mrneringse upper? na mertogo 10 karener ech 200 sangar; te fetes rerade förlorare 150 i röra. Såsom ett anmärkningswårdt sactum anföres, att ett tetachement uvlingen ryckt in i Bersailles unter ropet: Lefwe Narelecn den fjerte! Ius tep Belae påminner I anledning verat vin, att ret är br Marsåille, jom warit ret siap för få många gettycktiga ätgärter under feifortömet, som står i speatsen för polisen i tebartementet CSeine-et Oise. Tirningene cerresporteutri Påris anmärker: Hwar kejjardömete återuppråltonre angår, wet jan ide, turn acta ursialeratet fon hafwa i ret öfriga Frankrike, men bwud Paris beträffar, anser jaa tet för säkert, att årminstone inom ben bildare tiassen ide finues en endo, fom blott ett öxonblick skulle gå in Hå wöjligheten teraf. Met afflende på, att ett cetuchement Yo: pat: Lefwe Napoleon ven fjerre I ar bet ingen onlednina att befara, utt denna sinnesstämnina ffulle wara ollmän i en orwg, fom man måst av lägena från Paris, emeran den wille fraternisera med rerublilanerna, och mon ka: icke heLer antar av, att ve trupper, fom warii i tysk fångenskap, bafwa medfört synnerligen jompathetiska känelor för upphofemannen till olla Franfrikes olyckor. En officiös corrspentance från Berlin til RKölv. Fta berättar, bwad fom enligt nnderräts teljer, tem correspendenten sjelf inhemtat, måste ansee för en of te bufwursotli aste swårinbeterna wid de underbandlingar, som för närwarande ös ras i Bryssel. Stritspuntkten rörer utteninans det af re tysta hanrelsskäpp, fom blifuit uppe brinnande af de franffa kryesare och öfwer bwilla prietomstelen i Paris ide kunnat i rätt tit fila utslaa, hwartill temma kefferdifartya, fom efter fiendtliagbeternas upphörande blifwit uppbringare of fransko örlogsmän i te ost asiatiska farwattnen. Wid första ögonkastet tyckes renna fråga wara tätt att lösa från sjörättens stanrpunkt; man enliat correfpondorcen till Röln. ta lärer marinininistern i Frovkrife i trets af regeringens befallining wägra att utlemna priferna, emedan ejficerarna och besjättningen på kryesarna i förant fört skulle mista den dem tillkommante aadel i pris: pengarna efter försäljningen of de kondemneratre skeppen Den halfofficiella Correspate Berti tyckes bekräfta denna förklarina, i det den anmirfer, att det hwarken är Thiers eller Jules Favre, som wägrar att tillfrer ställa Tysllande berättigare fortringar. De ministeriella tirningarnas språf i Birlin tilbkännagifwer i öfriat nonsamt, att ty: ffa regeringen är besluten att icke aifwa efter i denna punkt. Försölen att åstarkomma eu fredlig lösning of striden mellan Versailles och Paris bafwa tort: satis änta till ve sista tagarne. Den 25 opril egde en sammankomst num mellan Thiers Jamt mairer oc) untra sramståente personer från tratten kring Paris, men Thiers förklorade fir ide