Norrländska Korrespondenten – 4 maj 1871, sida 1

Jnti kes. Sundswall den 4 Maj. Förswarsfrågan är för tenna gäng ufgjord inom ritstagen, som efter de ödesdigra dagarne den 17, 18, 19 april äret an hunnit besluta i frågor, fom för wärt lants wäl äro af lika stor och ingripante betydelse, om ve oc ej blijwit lika ifrigt agiterade fom denna. Emellertid märkas ännu dyningar efter stormen på ja fött neml. att pre: jen hwar och en efter fin stånopuntt bedömer ute gången och te personer eller ten tammare, fom bestämt densamma. För mår del funna wi ej annat än upprigtiat glärja of deråt, att ett förslag, fom ur militärift synpuntt blifwit af sattunnige män särteles illa ätgånget, ja rent af nergjordt och som ur rätt: wisans synpunkt endast tunde anses wärtt att före kastas, icke blijwit till efterlefnad antaget. Wåra läfsare minnas att wi, redan innan frågan war afgjord, framtade te stäl, jom enligt wårt sätt att se med cafwislig styrta påtallade ett uppskof och wår tiljfrersnällelse med ritedagens beslut tan säledes ej wara annat än liflig. Det fan ej skata att reran nu, til tjenst för dem fom striat om bristande fosterlandstärlek, om usel egennytta och låg sjeljwisthet m. m., m. m., anteckna att Första tammarens beslut ftörer fig på den sanning, bestämtt uttalad af greswe Hen ning Hamilton att man Uta litet tan i denna fråga undgå att taga rote: och rusthallarnes in treesen med i råtningen, fom tet fan låta fig göra att faftftälla bewillningen utan rikstagens. Det ffal saledes, vå förfmarsfrågan en gång blir löst i öfwerensstämmelse med önskningarne inom nar tionens stera flertal, med berättigad stolthet fun: na sägas, att denna stora, foftertändfta tifsangelägenhet afgjorts i enlighet med ett oförwillart rätismerwetantets fordringar, oaktadt ett litet jä tal sökte att på roteoc) rusthällarnes belostnad fortfarande bibevållande en orättwis fördel, som till wår ffam redan warit alt för gammal. Sannolitt är ret nyss nämnta första fommarens beslut, fom wisat regeringen tet frukilösa i åtgärden af Andra kammarens upplösning, hwarmed Aftonbladet hotat, men hwarjör äfwen re tidningar warnat, hwilta sasom Ösigöta Correspondenten traftfullt tämpat för regeringens be slut. Och wisst är att en rylit upplösning skulle ur mer än en synpunkt warit högsi förkasilig och ffodlig. Den nuwarande Andra kammaren för: kastade med en få wörrnars bjurande majoritet regeringens förslag, att mången ej wäntat en fådan enighet. Af kammarens 190 leramöter rel togo 186 i voteringen, derwid för utstottets förslag (indelnin swerkets upphäf wande på 15 år med allmän wäruepligt såsom aflösninn .. talade 87, för inrelningsw:s aflösning på 28 äAr 4, för detta sista förslag, något modifieradt 1 för lindringar i intrelningswerket .. 60, för roteringeskyldighetens utstärckande till privilligierad jord 2. er Sammanlagda antalet af dem, som uppträdde mot regeringens förslag war såleres minst 154 och torde gerua funna ökas med antalet af rem, som talade för uppskof eler tib 156. Häremot bare regeringen att påräkna, efter all sannolikhet, endast 30 röster, af hwilka 23 afgåfwos utan når gotsomhelst tilfännagifmwande af derag egares mening samt 7 ötföljdes af reservation. Nu skulle i vetta förhållande högst obetydlig ändring inträdt paenom anställante af nya wal, fom dessutom skulle hafwa förorsakat en sorglig O( sseeeeeähdo