Från Utlandet. Paris den 21 april Helarltrgen bar en böfs tia strid pågnått mellan Clichy och Nanilly Det wäntare afgörande anfallet bar ide börjat. Communen låter tilltfännagifwa: Striten i fre tags mar särreles häftig; Versailles-trupperna trefwes tillbaka. Marrid ren 22. J certes tillfännagaf Castefar, att republikanerna förklara ren nuwarande rynastien ofsörsonliat fria och ämna i ett lagför slaa yrka konungens afsättning och tynastiens af skaffande (tumult). Berlin den 24 April. Wir treri: bebandlingen på rikedagen af ret föreslaana lånet å 120 milltener yttrade furft Bismarck: Franska regeringen förbereter betolanret af twå milliarder; men åf wen efter denna betalnina kommer inaen ulrym nina af de af tyskarna befatta fästena att eaa rum, förrän definitiv fred blifvit afslutad. Trote detta twåna framskrira ide förbantlingarna i Bryssel rastt; Frankrike synes bysa förborprina om att uppnå bättre frereawilkor; men någon afwilelse från te preliminära wilkoren kommer icke att mer: aifwas. Oss påtwinaas en financiel börda, enär större truppstyrka i Frankrike är nörwänria. Misstlyckas Versailles-regerinaens urpaift, få ton det ej beräknas, bwilken truppstyrka blifwer nöd: wåndig och unter hwilken anförare. Frankrike betalar i morgon resterande förplänningearenniu gar och troligen också det ten 1 maj förfallna bes lepp, annars måste relvifitioner på nytt göras Wi inblanra of ide i Frankrikes inre förhållan den: men att gifwa löfte om att ide för nånot göra tet, skulle wara att uppmuntra den alsidiga tygellöebeten. Hotas Tysklands rätt och interedfen, få stola de förswaras (lifliat bifal). Lånet bewiljades med 120 röster mot 6. Versailles den 24 EH. 6 :7 e. m. Från Mont Valerien underhålles en swag kanonar mot Porte Maillot; eljest inaenting nytt militäriskt bänseente. — General Ducrot bar benärt afsked. Jnrikesministern Dufaure bar uppmanat general fiskalen att anställa laga åtal met den del af pressen, fom ide blott är fiendtlig mot reperins gen utan tillika penom fina tendenser wisar fin wara fiender till hela vet menskliga samhället. Thiers bar till en reputation från frimurarna förklarat fia benägen att bewilja ett mapenfiilles stånd, i Neuilly, men allreles bestämtt asslagit hwarje öfwerenskommelse på arundwalen af en undantagswis medgifwen kommunalfrihet för Parig; han fore fia i detta bänseente wara bunden af ten af nationalförsamlingen antagna municipallag. Det försonings program, fom af ten nybildade ligan, bwilken kallar fia ten republikanska unionen, skall förelägags Thiers, innehåller följande bufwurpunfter: Depart. de la Seine upphör att finnas; Paris förstare kommuner lågaas under dep. Seine Å Dise; embeten sådana som Seine: prefekt och polig-prefett afskaffas; Paris styres af ett municipalråd, fom wäljes arrondissementswis genom sluten omröftning; municipalråret utnämner municipal-arjoints jemte ett exakutiv utffott; Paris och fortenas bewakning öfwerlemnas till nationalgartet, med unrantag i bänrelje af frin. Municipalitetet utnämner nationalgardets stab Man tror, att om tesssfsa förslag autagas, skall Unionen och dess anbänaare funna framtminga tess antagande äfwen at communen