håll måtte kestämmas till 80 i hället för 100 rdr. Orr Englander, Forsbeck och Helander uppträdde mot utskottets förslag; men de twänne forstnämnda önstade åtssilliga lindringar i vultnings: och rote ringeslyldigheten. För utfiottets hemisallan talade deremof bir Rylander, C. J Bengtsson, Thorell, Jöns Pehrofon, Swen Brolin, Anders Andersson, Jonas Jonasson och Swen Nilsson i Efwerdd. Sist under aftonene sammanträde yttrade sig hr Sw. Nilsson i Esierstöf, hwilten hufwudsatligen sysselsatte fig med rättsfrågan eller rotehallarnes rättighet att på grund af tnettetontraiterna wara befriade från widare utstrifning, hwarmed dock all: månna wårnepligtens utgörande wore liltwdigt Ef ter att hafwa med en mängd historista Handlingar fött wisa att städse förbemålde kontralter blifwit af de styrande respelterade, framhöll talaren indel: ningewerfets militära olägenheter, som woro för stora för att lunna undanrödjas på annat sätt, än genom institutionens upphäwande. På grund af deeja med flera skäl yrfade talaren bifall till ut: skottets hemställan. Tisdagen den 18 april. 3 Första kammaren framställdes under förmid dagen intet nytt yrkande, Utan anslöto fig samtlige de talare, fom uppträdde, till något af de under gårdagen framställda förslag, af hwilla lifwäl det af hr Ribbing framställda af honom återtogs, och anslöt ban sia i stället till frih. Raabs yrkande om återremiss, hwilket äfwen biträddes af irih. ESprenatz porten samt grefwarne C. G Mörner och O. Mör ner. J hr v. Ehrenheims förslag till skrifwelje in. stämde hrr Hägastrom, sfrisk, grefwe af Ugalas, Dickson, Bennick och Rydauist. J hr Bijörnftjer: nas, fom egentligen derutinnan slilde fia från br v. Ehrenheims, att det ej innehöll någon anhållan om reglering af rustoch rotebållares skyldigheter, instämde hrr frih. Tersmeden, Reuterswärd, af Klint. Wallenberg, Tornerhjelm, frih. af Ugglas och C. Etman. Till förswar för reservanternas förslag uppträdde her frih. de Geer, grefwe Beck Friis, frih. v. Söwe: rin och Hr Wijtander, af hwitta den förstnämnde mot hrr v. Ehrenheims oc Björnstiernas förslag anmärkte, att de ej uttryckte någon representations bestämda mening, utan endast att man ej wore fullt belåten med regeringens förslag; den sistnämnde in gick i ett detaljeradt bemötande af de anmärtningar, fom blifwit mot reservanternas förslag framställda och slutade med den förtlaring, att hwilken utgång frågan än finge, were litwäl ändamåle: med reser pationen uppnädt, ty detta wore att för repreten: tationen påveta, att allt ej wore wunnet med wärnepligtslagens antagande, utan att mycket äterstode för att genom tillämpningen af denna lag ernå ett starkt förswar. Wid sammanträdets slut hade ytterligare 24 tar lare anmält fig. J Andra kammaren hade samma dag 13 talare upp: trädt. Sr P. Nilsson i Kulhult talade för bifall till utskottets förslag. Hr C. Jfwarsson beklagade, att frågan tycktes hafwa gestaltat jig på ett fött, fom gåfwe anledning befara, att någon lösning deraf wid innewarande ritsdag ej skulle funna åmägar bringas. Orfafen härtill låge deri, att de båda par: tier, fom i asseende å indelningswerlet egde mot: satta åsigter, ei welat wisa hwarandra något tillmötesgåcnde. ÖÄnslligt hade wartit, att regeringen tagit frågan om indelningswerket om hand litsom den gjort med armcorganisationsfrägan. Talaren, som wille se gamla orättwisor afskafjade, men ej på ett wäldsamt sätt, ansåg, att utskottet ställt fig wåt mydet på rotebällarnes sida och trodde bäst wara, om ett förmedlingsjörslag sunde äwägabringas. Statsrådet Bredberg lade kammaren på hjertat wigten och nödwändigheten deraf, att då alla andra matter rustade, Swerge ej borde wara den enda, fom icke rustade. De anmärfringar fom blif: wit gjorda i anledning deraf, att för norsta repre: sentationen inga få omfattande avmevrganifations: förflag blifwit sramställda fom för den sweusla, be swarades af tal. dermed, att det norska storthinget, såsom warande det första efter årliga storthings in förande, wore för mycket upptaget med ordnandet af egna inre förhållanden för att funna befatta fig med några mera omfattande frågor. Efter att hafwa framhållit fördelarne af indelningswerket bttrade tal., att hemställan om lingring i indelningswertets böra, ungesär i enlighet med hr Kollstenii förslag, skulle säkerligen winna gehör inom regeringen. Ör Carlsn wådjade till utskottets ledamöter, hur ruwida de lunde tro, att det af dem sframställda förslaget innebure en utväg att få den wigtiga frå gan fuart löst. ÖHwar och en, fom hade minsta omdöme, måste inse, att Åå förslag aldrig skulle antagas, detta få mycket mer, fom tonungen förkla: rat indelningswericts bibehållande wara nödwändigt och samma äsigt uttlats af så wäl krigsministern fom öfriga medlemar af konungens råd. Under sådana förhållanden av då tal. mar eu wån af in: delningswerlet, hwan förtjenster han sölte ådaga lägga, anslöt han fi till kgt. umts proposition. Hrr Magnus Swensson oh Swen Magnusfon förorA Aegg 2H-A ar Malene farms o-r