behöfwer erlågaas för dränwin, upplagdt i mar gafsin under fronane lås och nyckel; att bräns ninastiten blifwer densamma fom förut, från t. 1 etteber till den I maj, men utan indelningås terminer; att tillwerkningen pr tvan begränsas mellan 200 och 1200 kannor och att minimum för tillwerkning inalles bestämmes till 3000 fon: ner, samt att tillwerkningeskatten sörhöjes från 70 till 80 öre. Andra kammaren antlog slutligen utan tiskussion sitt trerje tilfålliga utstetts förslag röronde en anhållan bog k. m:t om ett fåvant tilläga till förorcningen den 18 juni 1864 anaåente utwidgad nårinasfribet, hwarigenom orbetetiten för minreräriga fabriksarbetare instränles. Förswarsfrågan Mändagen den 17 t:s. På förslag af frih. de Geer beslöt Första fame maren att först företaga 4 1 af wärnepligtelagen, fom bar fåljande lsyrelse: Hmwarje swensk man är wårnepliatig från och med året näst efter vet, vä han fyllt tjugo år til och med tet, under bwilfet han fyller fyratio, Distusfionen öppnares af br Bera, fom i ett längre förerrag framfiälde ätstiurga betänkligheter mot förslaget, ewars bestämmeljer bon an: säge nog stränga; men till hpwilket ban, eburu med wemod, förtlarade fig skola yrta bifall. Frih. Bildt anfög ej sulltomligt rigtigt att unter ans tagande det en tuglig arme fan grundas på stam och bemäring utgå från en till siffran bestämd stam, med hwilten skulle förenas en til siffran obestamd ständigt tiuwäxande och ofullständigt krigebildad bewäring En tylik stamtrupp kunde ej assimilera en lika stor bewäringestyrka som dess egen, mycket mindre en tubbelt så stor. Bät. tre wore gifwa en mindre tel af bewåringen en fullstänrigare öfning samt låta ve mintre ölwade direkt inga till ersättningstrupperna. 50,000 man sullt trigsbildade trupper bare enligt talens för: menande större styrta än 70,000 man ofuljtiäns digt bildate. Yrfade sör öfrigt bifall. Hr Montgommery Cererhielm önstade en rerats tioneförändring i , Jörtyrliganre densamma får lundo, att wärnepligten skude börja den 1 Janus ari unver falenveråret, ejter det då wärnepligtig syut 20 år. Upplyst om, att ingen twetyrighet tunde af nu föreslagna stargande uppstå, afstod tal. från sitt yrkanre. Grefwe O. Möruer ansåg wärnepligten i förslaget wara allt för långt ut: sträckt och kunde inje nyttan af en otillräckligt öl: wad lanrstorm samt yrkare wärnepligtens begränsning mellan 20 oc fyllta 29 år. Grefwe L. af Ugolas anmärkte, att de förmögnare och mera bil: tade tlasserna böra i afseende på landets förjwar hafwa en sorts företrädesrätt dels på grund rer: af, att de hafwa mera att förswara, dels hufwudsakligen derföre, att de just genom fin biltning äro bättre i ständ att inse sosterlandets traf. Sam: manwaron mellan de bilvade och obiltade flagfer: na wid gemensamma öfningar borte vefutom ut: öfwa ett mwälgörande moraliskt inflytante på de sednare; tal. päpekade tessutom nörmändigheten, att ur dessa Hagfer bilta rejervbefäl. Mot friberre Bildt inwände talaren, att wärt lands utsträck ning nödgade till fördelning af förswarskrafterna. Yrkare bifall. Hrr Tornerbjelm, frih. Raab, A. C. Halenborg, och v Kech yrkade bifall, äfmenfå grefwe Posse, fom titwäl ansåg paragrafen öfwerflödig, emedan den innehölle en bestämmelse, fom stär skrifwen i hwarje swensk mans hjerta. Grefwe Henning Hamilton erinrade mot br Mont: gomery Cererhjelm, att bestämmelsen more til ortalydeljen lika med nu gällande, wid hwars tolkning ingen swårighet uppstått, samt medgaf, att landstormen, säsom ordnad militärisk styrka, ej bade någon anwändbarhet; men erinrade, att ätskiliga krigets ändamål funnes, för hwilka den wore särdeles lämplig. Widare ingick talaren i en förklaring öfwer de skäl, fom förmått honom att i slenbar strid med fina wid 1869 årg riks: dag uttalade åsigter ansluta fig til nu föreliae gante wärnepligtsslag. Tal. yrkade bifall til densamma, i förheppning, att den offerwilligbet, man nu wisate, ej slulle swika, då det gäller att wirtaga :de åtgärver, fom funna göra lagen till: lämplig och lefwanre. Grefwe C. G. Mörner yrkade wärnepligtens inskränkande till tiden mel. tan 20 och 35 år. Frih. de Geecr erinrate, att hwarje rubbning i denna titsbeståmmelse skulle rubba en mängd derpå bygra bestämmelser i ef: terföljande paragrafer; Yrfade bifall. Kammaren godkände paragrafen utan votering. Utan längre tiskussion och utan votering godkände kammaren samtli a öfriga paragrafer af den föreslagna wärnepliatslagen. Jngressen till författningen återremitterades, i afsigt att få utrönt, huruwita bestämmelsen i 6 39 af 1860 årg k. kungörelse angående vote hållares skyldighet att rekrytera skulle inrymmas i förslaget. Under aftonplenum sysselsatte sig kammaren med behandlingen af 1:a punkten i utskottets utlåtande, hwari hemställts att indelningswerlet måtte uppe