Jag war mwittne till striten från kl. 2 til kl. 5, men ben instränkte fia wäfendtligen till en temligen srak artilleristuell mellan fästet Jssy och r gerinastruppernas batterier på böjgerna mid Menron, Clamart och Chatillen, samt till en ifotts werlina mellan sfarpstyttar. som böllo fia i Der täckt stållnina En pång får jag kommunisternas linia blijwa sprängt och stinarat, men de fomlas tes åter batem några förskansninaar och jertwaltar. Många bland insuraenttrupperna agjorte icke något bruk of fina gewär; de hare blifmit tillbaforrifna of regeringetrupperna ända till fästets omedelbara närhet. Jag gick in i Fort IV, fom bombarterag8 med aranater, men uton efter tryck. Fästet mar öfswerjullt med natienalgartisier, fom bare tanait fin tillflokt vit från strirsplatsen utanför. Der råätte almän förwirrina; manffa: pet talare illa om fina anförare och klanare bit: tert öfwer, att mon allt för länge bare lätit dem sakna prediant: te flesta sökte unter en eler ans nan förewäntning somma tilllbakastill Paris. De yttrode fin med myd.n medfälthet om dagens res suttat. Åtskilliaa reservtrupper, fom antommo til fästet, klagate öfwer brist på ammunition. De sårades antal war mycket ringa i förhåvanre till folvaternag mänad Kl 4 bief elven få fran, att ben nåstan abdeles upphörde. Jnsurgenterna tycktes hafwa öfweraifwit all tanke på att gå AR: sallewis tillwäga, oaktart teras mycket betyrliga reseromanskap. J Marseille är luanet nu återupprättart, men först efter en strid, fom warare hala basen den 4 rennes och kräfte månsa offer. Injuraenters na bare förswarat sin i prefektbuset, vir de ute härtade ett 7 timmaors bombartement. På aftonen togo marinfoltaterna prefekturen med bajes netten och befriare de fångslate embets männen. 500 fångar bänwisades till kriasrätten. Anareps pet mot te uppreriska lerdes af aeneral Espwent, fom med 6000 man regerinaetrupper reran den 1 april bade besatt den lilja staren Ambagne ech flera byar förer om Marseille. Versailles ren I I åår eare en bårrvadad strid rum wid Ment Valerien. Trupperna från Versailes bombardera Maimlet. De winna ter: rain framför Bicetre och Montrcuge. En afaö rante kamp wäntas wid Paris starepertor. J noticnalförsamlingen tiskuterades i fredangs municipauagen. Regeringens rättiahet utt ut nämna mairerna i stärer med mer än 6,000 ins nemånare bekämpares häftiat och församlinaen bes flöt, med 285 röster met 275, att munic ralraten stule utnämna somttliaa mairerna. Kommiesioven föreslog ett nvtt amendement, enitat bwilfet mairerna i olla beporten:enteoch arrend issementhufwurstörer samt för ööriet i olla stäter med mer ån 20.000 innewånare skullerltill widare ut: nämnas genom regeringstekret. Thiers hate förut förklarat, att ban ide kunde bibehälla regerinasmakten under en såron situatieon, fom man nu wille stapa, och fast: På sam ma gåna I uttalen önstan om ortning unrandragen J ess medlen att upprättbålla ven. — Lanalcie uppmanate Thiers att frångå sitt beslut, bwiltet denne tec wrblel. Det nyssnämnra temmiesione amenrementet blef terefter med betyrlia röstefwerwiat ontaget. Striten i lörtage slet på fiera Häll belt nära intill Paris. Verfailles ten I Mont Valeriens aranater nörde till triumfbågen oc Cbampe Etyses. Som ma säste bombarterar bäftiat och äro öyrwergifna af slna innewånare. De såraxres ech dödas antal är betvalig. Man påstär, att Notrevameskyrkan och åislilliaa privata bus äro plurdrate Havre fänter kanenbåtar och fanener för att angripa de of insurpenterna befatta fästen. Communens of: fi iella atitnina råstär, att i lörtaas Versaillesregeringens trupper blefwo tillbakokastate från Nenibv; ett sednare nummer meraifwer ved, att infurgerterna bhafwa gått tillbafa till fästena Månaa metlemmar af cemmunen äro arresterate. Många af te arresterate parsonernas förmögens bet är konflsterad. Ryosgssssef ren 8 Fretskonferensen bar i tar