af fristatens anläåggande derstådes. År 1771 arundlades nemligen of konung Arolf Frerrik ven vel of staten, i bwilken jern, flål-ech metal arbetare tillätos netsätta fia och erhöllo det pri: vilenium framför stadens öfriga hand twerkare, att te gjorres fria från erläggante af mantalspenningar fömt bewillning efter första artikeln, hwilfet prodvilegium likwäl numera upphört. Afsägelse of titlar bör numera till ordningen för dogen i Danmark. Sålunda inlommo till jns stitieministeren den 14 dennes anmälningar från 4 o sesforer mid domstolarne, hwari de afsäga sig ti teln af öfweranditör; många högre embetsoch tjenstemän fe wi likales afsäga fig tittar. Hwilken skilnad mellan Danmark och Swerge i tetta fall! J Swerge kryver och äflas en massa af folk för att få en eländig titel eller orden, medan kulturen har hunnit derhän i Danmark, att mången ej will bära en titel, fom ej motswaras ar en werllig tjenst eller ett embete. Men också måste fådana sater gestalta fig helt annorlunda hos ett demokratiskt folk, sådant fom det danska, hwilfet förftår att beffatta fåfängan, genom att lägga skatt på ordnar och titlar; än hos ett folk, fådant fom det swenska, hmwil: fet ännu genom lagar, institutioner och seder ej hun: nit aflägsna fig från det Iyfande eländet, hwaraf voyoutgens imposanta emblemer, litsom titlar och ordnar ännu äro en återglans. Endast demokratien förmår ockjå bilda en nation till flärdfrihet och ingiunta en sann jemlikhetskänsla. Medel mot tanwärk, fom ej är förbunden med reumatism. Köp på apeteket twå delar fint puls vriferad alun blandad med sju retar swafwelether. Denna blandning lägges på ten sjuka tanden, och wärken upphör snart. Merlet är föreskrifwet af d:r Blake, on af Lonrons slickligaste läkare. Tidningsöfwersigt. Aftonblaret fom på sistene med ful rätt och på fom ess synes urmärkt gora grunder börjat yrka på upprifning af förra riksragens beslut rör rande norra stambanans riktning och derwid före ortar anslag till Upfala—Morgretehill8:-banan, som är den kertaste wögen til Norrland skrifwer om tenna banas betyftelse särskildt med afseende på wår lantdedel följande: Beträffantre förbindelsen med Norrland, fom genom Margrethehilgzbanan förko:tas med 5 a 6 mil, i jemjörelse med den beslutna norra flombanan, bör jemwäl tapas i betrastande, att den nu wäckta frågan om en bana från Thronthjem til Suntswal bör påskynda sammanbindningen af denna bana med det swenska jernwägsnätet; och att de 10 millioner, fom genom ofwannämata twenne bolags erbjurande kunna besparas, hellre må anwändas till detta äntamäl. Om nemligen swenska staten, som mäste lemna lån till utförande af der, utan all jemförelse största delen of Suntswall— Throndhjemebanan, skall hemta en deremot swarante förrel eler rättare undgå en alltrör stor förlust, så måste en förbindelse mellan denna bana ech de mellersta ech sörra delarne af riket samtirigt åstarkommas. J annat fal kommer hela handeln på Norrland att öfwergå på Norge, och Swerine skall ide ens funna förse fina norr läntska provinfer med spanmäl, hwillen skulle hemtas från Thronthjem. Med all wålwilja för brörrafolket funna wi ide wilja på vet fätt ut. witrga deras handelsområte inom wåra egna lan: damären, att wi til och med utefluta eler omöjlispöra wär egen samfärtsel med rvegfa provinjer, för att öfwerlemna den ät Norges köpmän, utan att eng tillåta wåra eana att konkurrera met dem. Wi måfte fåleves försöka att samtiriat med Tronts hjemsbanans utförande utsträcka wårt jernmäggs nät till densamma; oc för detta ändamål blir ten besparing af 10 millioner, fom kan göras per nom be twå bolagens fromträrande, af högsta wit. Den nortwestra stambanan utwirgar redan i högst wäsentlig mån Norges bandet på Sweriae. Thronrhjemsbanan likasä. Wi kunna icke förstöra