ledamöter fam såsom suppleanter handlanderna G. O. Stadin oh Botwid Johansson, apotekaren K. Linngberg, försnären P. F. Hejdenderg samt hand landen F. L. Boström. Sundswall den 14 April 1871. Sw. af Sandeberg, t. f. Borgmästare. Wi kunna icke annat än beklaga den tidsskillnad, som råder mellan domsalens ur och stadshusets och då det nu lär wara oemotsägligt att magistraten ingen ffuld äger i det anmärtta misstaget, för! hwilfet alt anfwar bör drabba det olyckliga, alt för fort framåtstridande salsuret, — måga wi påpeka nöd: wändigheten af att magistroten i framdeles utfärdande annonser om sammanträden behagade angifwa, huru mycket def ur går före eller efter vem, fom lända oss andra till efterrättelje. Emellertid misstager fig hr S., då han längre ner talar om Åsanningstös insinuation; ty det war ide en ins finuation utan ett Hart oc) beftämdt påstående, fom dertill ide är sanningslöst utan fullkomligt i enlig het med werkligheten — att flere röstegande inmånare möttes af det swaret det är för sent. Jcke så att förstå, att det war magistraten sjelf som få affärdade dem; utan erhöllo de sagde underrättelse redan i förmatet af någon eller någre bland dem, som wid magistratens eller rådsturättens sessioner haswa ständig sysselsättning. Hwad till sist anföres för att från magistraten wältra bestyllningen om herrskiystnad eller långt rifwen grannlagenhet — ywiltet sednare wi al. drig tillwitat magistraten — synes aldeles öfwerflödigt sedan upplyst blifwit, att litsom magistraten är wår herre, få är domsalens ur det enda dwarefter magistraten mid dylifa tillfällen har att rätta sig; hwiltet det är of ett nöje att nu Ha fått tännedom om. Rod.