Från Utlandet. Frankrike. Jnbördeskriget. De på slätten mid Gennewils liers cernerare national-aartisterna försökte häl: tiat att genombryta regeringstruppernas tinie och återwänta tid Paris. Granater från Mont Ba: lerien hafwa explorerat på Paris murar, Från Versailles metdelas, att trupper från Ber sailles i toredags fördrefwo infurgenterna från re stållningar wid Neuilly bron, fom deesa hare återeröfrat i måndags, samt demolerate brobarriz caderna, och att insurgenterna förföljas. Commur nens tidningar påstå tet motsatta. Hanrlande från Paris hafwa koufererat mer Thiers i ändar mål att uppnå en kompromiss. Versailles ven 7. Bestjutningen från. Mont Valerien har förstört bron wid Neuilly. Intet antyrer, att insurgenterna snart ämna taga till offen siven. Jnsuraenterna armera Jasy, Vanvres, Piontreuge och Bicetre med fmårt artilleri och marinkanoner, äfwensom rinamurens sydfront ar: meras. På westra sydfronten samlas ammuni: tionsförråd. Gentralfomiten har begärt under: handlinaars öppnande, men den derför uppställta basis är oantaglia. Anarkien och terrorismen tilltaga betyrligt i Paris. Versailles ven 7. Efter en liflig strit blef Courbevoie intaget af regeringens trupper, bwar: wid flera barricader toges. Regeringen rigtar sitt anfall icke emot fortena, utan emot sjelfwa Paris, ver insurgenterna sine emellan bekriga hworandra. Seran insurgenterna den 2 ds blifwit slagne lät kommunalräret måndagen den 3 en betyrlin styrka, som anslås till 100,000 man rycka ut ur Paris och marchera fram mot Versailles, som det bade för afsigt att besätta. Natienalaartisterna tågade fram i tre kelonner; höara flygeln, som kommenderades af Bergeret, gick öfwer Neuilly; centern, fom anfördes af Flourens, skulle öfwer Point du Jour följa lontswägen til Versailles och wenstra flygeln hade till uppnift att öfwer Chatillon. söder om fåstet Montreuge, begifwa fig till Meudon, fom ligaer ungefär mitt emellan Paris och Versailles Denna operation hade knapt börjat, innan den stötte på ett owåntadt hinver, fom fynes hafwa ajort om intet insuraenternas förboppning, att marchen till Versailles entast stulle blifwa en militärisk promenad, skule sluta med, att linietrupperna kastate fig i deras armar. Det owåntare hindret war Mont Bale: rien, unrer bmwarg eld böara flygeln fom under framryckantet från Neuillv, och kommendanten i fäftet bestjöt denna afdelning af insurgenterna få traftigt, att den snart fom i oordning och kastade fia på wild flykt. Det såges, att Hela denna fly gel, fom anslås till 15,000 man, blef afskuren; enligt en berättelje fom ten till den grad ur fin tosa, att ten blef upphunnen och slagen mid Gennewilliere, fom hwarken liager på wägen till Ber: sailles eller till Paris, utan änta upp i utkanten af den stora båge, fom Seine, biltar sedan den genomlupit hufwudstaden. Från Gennewiliiers skola reck återstorerna af den slagna afdelningen bafwa lyckats återkomma till Paris. Huru det gått met centern under Flourens wisste man ide i Versaillee; till Daily MNemws berättad, att den blef omringad, men vet förefaller föga sannelikt. Hwad wenstra flygeln angår, få fori den ide läns are än till Chatillon. Enrast den sista punkten bestrides positivt af communens organer, bwilfa försåkra, att natienalgarristerna ännu på måntags aftonen hölle stogen såter om Meuten besatt, hwarifrån de meraenen trerpå skulle fortsåtta marchen till Versallles. Det är emellertid af de sednare unterrätt lserna temligen tyrliat, att de blifwit tilbbakadrifna öfwer Chatillon, bwilket ställe regeringens trupper besatt. Ehuru Ment Bates rien spelade hufwurvolen i tenna träffning, måste man tock efter kerättelserna antaga, att hären från Versailles unsate god böllning. Det tyckes för rereringstrupperna innolunta wara nägon lätt unppaaft att belwingu hufmudrfta