mellan Wexjö och Karlsltrona anlägga en jernwäg af 4,83 fots spärwidd. Frän Utlandet. Bertin ven 1 April. Krevggaitung? såger: Franska regeringen har anhållit hos ren tyffa om tillätelse att få, på garund af nörwändighen ar att undertrycka upproret i Paris, föröka truppernas antal. Tyska regeringen har swarat tilmötedgående och redan befallt, att beläarinasstillstånd skall proklameras ena rum i af tyska tyska trup: per besatta lantetelar, enliat franska lagar, med nötwändiga förändringar, i fall erolianheterna fpris ra sig utom Paris. De tyska truppernas myn: diahet får dock ide lida intrång häraf. Versailles den 2. Regeringens trupper hafwa förjogat flera tusen upproriska nationalgartister från Ceurbevvie, Putequ och Neuilesbron. Trup: perna togo te af insurgenterna förfmurare barri cader och framgingo eneraiskt, Talrika fångar gjortes. Nationalgartisterna flytte i adda rit: ningar. Paris den 2 April. Stan i går bafma åtfils liga sammanträffningar eat rum wid Neniuy: bron. Gentral-fomitn har 60,000 man wid Coe urbeveie, fom är stritens föremål. Från Fort Mont Valerien öppnaces eld met insurgenterna, äfwensom en bäftia eld från genstarmeriet. Jn surgenterna hafwa förlorat belydligt. Ambdulan: fer äro utsända från Paris. Paris den 3. Flera batalioner och 20 kanoner hafwa afgått i riktnina ät Sevres och Meuton. Kl. 7 f. m. egte en förpeststrid rum i närheten af Meudon; emellan kl. I och 12 pånick en häftia artilleristrid. Berfoiled artilleriet flår i närheten af slottet i Meuden och BParisartilleriet wid Clamart. För ögonblicket cirtuleror ett rygte, att lyckan skall wara på nationalgardets sita. Paris ren 3. En betyrlia insuraentstvrta har desatt Vanvres, Jesy och Montroeuge, bwarifrån kanontunter höres. Statsportarne äro stängta och passage förbiudna. Från S:t Cloud anarepo i morse insurgenter te i slytd af Fort Mont Valerien warande rexe rinae-trupperna, men tycao fis tillbafa öfwer SCevres, Bellevue och Balfleury. Artilleri-elten i Meudon har upphört. Från Montreuae, Josy oc Nanterre framrycka pjwer hundratusen Jnsurgenler med 200 kanoner mot Versailles. Versailles ren 3. Renerinzen lofordar general Vineys trurpers hådnina wid Neuilly affären i söndags. Ibland soltaterna rärer förbittring i synnerbet mot desertörer. Den förwirrina, fom inrätt i förhållandena i Frankrite, fortjara altjemt. Paris rustar fia met Versailles och Versailles mot Paris. Genom den walfomedi, fom ten 26 Mars sattes i werket, — hwarwid ve upproriska nationalgartisterna buro omfrina rösisetlar til boraarne och de radikala litningarne förktara en och imor för förrätare, som icke wille rösta på centralfomitgeng8 lista, — hor upprorvärerevingen skaffat fin ett sken of Iaas lighet, hwaraf hon nu efter båsta förmåga begaagr nar fig. Hon tänner sia retaa noa tork att dec tretera, att de naticnalsarresbataljoner (iremet 50 till antalet), fom hittiulss förtlarat sig mot upproret, skela afwipnag. Den upproriffe cen trulregeringen wisar i alla händelser lånat större ftraft och konseqvens än regeringen i Versailles, hwars redan förut swara mafkt och anscende dan för dan alt mera sjunka. Den senares ställnina bar blifwit wanskligare än någonsin genom den omständigheten att en fullstänt ia brytning är på wåg att inträta mellan det monharliska ech det re: publifanska partiet i nationalförsamlingen, och att hwarttrera af dessa partier söfer att utöfwa påtryckning på Tiere för att få exekutivmakten på fin siro. Leqaitimister, orleanister och bonaparti ster hafwa slutit sia stillsammans för att förbe: tera en monartiff restouratien; å andra sidan har den räpublifanska wenstern i en särskild fammantomst beslutat att urvpträta met reaerinaen, så snart bon wisar tecken till att wilja blifwa repus hlitens saf otrogen. De parisiska reputerade Lod: rov, Clemencean, Schölcher o. s. w., hwilka till en början upprätde fom merlare mellan central: lowrilcen och regerlugen i Versaillee, ära jörbittrate öfwer den hållnina, som nationalförfamlin: gens höger wisare gäntemot Paris mairer i fam: manträrct den 23 Mars, och bafwa i ett offentliat anslaa på aathörnen i Pos gifwit fia luft åt missnöje. De mänra tilbata till nattovalförfam: lingen, fom tet tockes, enrast för att funna wafa öfwer def hemlina planer. En forrefvondent sliidrar på följande sätt medborgaren Assi: Denne president för tommunens werlställande utskot! atföljes sländigt af 12 nationaldifter, fom bå saddade gevär och päåskrufwade bajonetter. Ware sig att han åter eller sofwer, har han donna waft hos fa och Dan tager ej ett