Norrländska Korrespondenten – 1 april 1871, sida 1

Ryssarna i Norrland. (Efter Mellin.) (Forts. fr. föreg. n:r.) Sevan pluntringen och brännandet af de längs siökusten befintliga bonthemman och fiskehamnar fortfarit, ankommo Ryssarne den 22 om morgonen till Galtströms bruk, fom utan uppehåll för störres. Resan fortsattes derefter till Sundswall. J denna ftad war man deredd på fiendernas ankomst. Borgerskapet arep till wapen. Med dem förenade sin 50 Jämtsande ryttare Dessutem funnos der 150 båtsmän. J hamnen lågo nemligen fer stora, wälbygra, med tackel och tilbebör, till och med proviant utrustade Swenska aalerer, hwilka entast ännu behöfde behöfte besltyckas, för att wara fullt örlogsfärtiga. På hwarfmwet stod ett stort, kostsamt skepp på stapeln, och manafinerna innehölle ansenliga förräder af skeppswirke. Dessutom lågo wid staden trenne skepp, lastade med jern od bräter, tillhöriga enskilda personer. DÅ wårdkasen ute i skären tänres och tillfånnagaf, att Ryska eskodern nalkades, skyndare man att bortföra allt dyrbart, fom traneporteras kunde. På wederbörlig befallning sattes elr på be sex aaltes rerna, få att de ide skulle komma i fienderras wålr. Köpmännen sänkte de tre lastade skeppen, för att på det sättet beröfwa fienden tem. Mot middagen anlände Ryssarne. Dervas styrka bestod af 30 galerer, lika många båtar, och ett stort skepp. De kastate ankar mittför magafinerna, och en flock kossacker, tillika med ett stort antal fotfolk, land: steg i hast. Så fnart fienren nalkares, begåfwo fia de 150 båtsmännen tillika med allmogen fina färde, för att sätta fina personer i säkerhet. Bors gerskapet blandare fia med ryttarne och kastare fia på fienden samt drefwo honom tillbaka. Wid andra anfallet blefwo Ryssarne litaledes tilbatadrifne, men slutligen lyckades de att bemåäktiga fig staden och förjaga dess förswarare Heta efter: mirtagen ströfwade de ett par mil omkring på alla sidor om staden härjande och plunnrande all den borgerskapets egenrom, fom re kunde uppspana. Allt, som de wilde röfrarne funno wärdt att mertaga bortfördes derefter till deras fartyg innan aftonen. Då plundrades sjelfwa staren och fattes derefter i brand. Hwarfwet, med vet färdviabyara skeppet och skeppsförrårerna, antändes, och sjelfwa de försänkta köpmansskeppen upptoges och öfwerlemnades åt lågorna, Enrast kyrtan blef förskonad. Elten härjare hela natten. Om morgonen funno Ryssarne, att några få afsides stående hus och be utom staden belägna lat orna ide blifwit nerbrända. De lantstego då, för att fullborra sin morrbranr. Seran Hela ftaren fålurda blifwit laad i aska, liksom gårdarna iden krinaliggante trakten, begåfwo sig mordbrännarne widare. Selångers och Sköns prestaårr ar, äftvenfom Jggesunds och Åwiks bruk, blefwo då äfwenletes nedbrände. J Medelpad räknar man, utt 191 bondehemman blifwit lågornas och härjnin. gens rof. Under pinasthelgen ankommo Ryesarne til Hernösand. Många flydde undan i tid med hwad som kunde bortföras. Då warande ftarstomministern Lidin begaf fir med kyrkböckerna til skogen och gömre dem rer. Man säger, att det war Ry8sarnes afsigt att i Hernösand skona tyrtan samt gymnafii: och skolbufen. Men vå te satte ten öfriga ftaden i brand, kommo be att ar wårad äfwen ffjuta eld på vesfa bygnader, fom sålunda litaletes nerbrunno. Bistopsgården i Säbrå jemte den tersammanstäres belänna kyrkan blefwo derefter offrade åt lågorna. Högsjö kyrka undergit samma öde. J Bjärtrå socken, fom också bärjades, föreföll en sällsamhet, som tyckes be. kräfta ven misstanken, att Swenske wägwisare och förrädare befunno fia ibland Ryssarne. Då Mälants och Norrlante byar i renna secken lades i aska, blefwo i Lunawik enrast källrar och wisthus öppnare samt derifrån hwar fom fanns bortförtt Wid porten af ett hus kvarlemnades luntstaken med påskrift: