Norrländska Korrespondenten – 30 mars 1871, sida 1

Längre annonser böra inlemnas samma dagar före kl. 12 m J sanning underbart är Paris. Hwillen annan stad är i stånd att såsom Paris få fina mest brånnande frågor debatterade nästan öfwerallt, der tänkande mån finnas! Alt efter hwars och ens olika åsigter följer man, antingen med illa dold oro och harm eller med glad förhoppning, utwecklingen af tilldragelserna i denna frihetens och civilisationens sjndande Härd. Dess partistrider wäcka till lifs partilidelserna t. o. m. här uppe i Ultima Thule. Dess ledande män underfaftas någon gång äfwen här få ilskna om ensidiga omdömen, fom lefde de midt ibland oss. Rochefort, t. ex., om hwilken wi nuss talade, har han ide återigen blifwit i en wiss Norrländsk tidning utsatt för få ärelränkande bestyllningar, fom om någon fruttade, att han ffulle wara stadsfullmäktigkandidat. Wi löfte i tisdags i fogde tidning en pariferforrespondens, upptok på lift och olikt men företräregwis fom det synes på kafferepsskwaller, deri berät tas en liten — sanningsenligheten hör ide dit — historia om huruledes Rochefort i sin ungdom skall hafwa utjarit mot en af de mest strålande ftiernorna på dramatifens himmel, annars en mätref till vrins Napoleon samt slutligen tårit köpa fig till tystnad för ett embete och ett möblemang. Huga då, hwilten smädeskrifware! Att ide lemna ifred en dam, fom haft den äran att låta fig wanäras af en prins; att tanske t. o. m. hafwa klandrat denna stjerna, fom lyst med fin skam vå lastens himmel. Medgifwom att det är fräckt handladt! Af hwilken? Man har undrat hwarför de moderate, det will här säga de konservative, äro jå rystigt onda på Rochefort, mot fwilten de fara fram a la Tinnere holm. Men det är ju helt naturligt: ugglan skyr ljuset och de politiske nattujwarne frutta strålarne från Lyktan. Riksdagsmannawalet och Sundswalls magistrat. Det torre ännu wara i minne hos wåra läsare att ren diekussion, fom mellan oss och en årad magistratsledamot fördes med anledning aj bröjds målet mid utfärdandet af rifedtagg8manna ullmat: ten, gaf mid handen, att maniftraten af 1871 rit: tigt noa borde utfärda kungörelse om walets flut: liga handläanina; men oc att magistraten tmifwelsutan ide gått till wäaa, jåfom arundlagen biuter, eller 7oförrröjligan utfärrat fullmakten,. Det nu upkomna tröjsmålet lunde, såsom wi oc påpekade, lätt hafwa undwitits om kungörelsen angåente tiden för walets slutliaa handltängning utfärdats samtirigt med lungörelsen om sjeljwa walförrättningen. Efter hwad wi erfara har frågan blifwit ånyo wäckt renna gåna på ett sätt, fom tan leda till en slutlia löenina. Stadens rilstagsman har nemligen inaifwit skrifwelse till justiticembursman, derifran den till magistraten anlommit den 20 d:s. Wi meddela här skrifwelsen med derå antecknart beslut om remiss. Till herr justitieombutsman. Att jag, ehuru wald til Rikstagsman för mwalkretsen Sundswall—Hstersund den 15 sistlirne februari och oaktadt wallängden från Ostersund reran ren 18 Februari kommit Sundswalls magistrat tillbanta, ide förr än ten 3 Mars af nämnda Magistrat erhållit sullmakt att såsom ledamot af Rifsragens Andra Kammare inträda, får jag härmed i största ödmjukhet til upplys: ning meddela. Stockholm den 14 Mars 1871. Ol. Wilström. Denna skrift meddelas Magistraten i Sunt8wall, fom eger att om orfaten till det omförmålda dröjsmålet meddela Yttrande inom tre weckor, och skriften derwid återställa. Stocholm af ju: stitie Ombudsmans-Expeditionen den 14 Murs 1871. Ä N. A. Fröman. Arwid Ulrid. De kronolotsar, fom haswa fin station på Bremön, hafwa erhållit ordres att nästkommande måndag inställa fia derstädes. J nästa månad lär fiskerskapet tro fis funna fara till fisklägena. Under tiden talas och undras dem emellan mycket om boramästarcwalet skall utsättas medan re ännu äro i staden. J detta afseende torde det mest bero huru länge kongl. maj:t dröjer med att fastställa den öfwerengkfomna femgradiga röstskalan; ty få fort detta skett lär intet hindra att malet skyndsamligen utlyses. Det finnes en gammal förordning, fom säner att wal af boramästare och rådmån skola färetagas wid sådan tid då de röstberättigade äro närwarande och det är utan twifwel en högst rimlia fordran att det ej förrättas wid tillfällen, då en ansenlig del af de röstegande af sitt yrke afläggnas från staden.