Norrländska Korrespondenten – 28 mars 1871, sida 1

Korrespondens. Liden den 16 macs 1871. Bland de många goda sakar mi hafwa här I Liren alömde jag mitt förra bref omnämna fifts odlingsanstalten wid Sillre, bwarföre jag nu på densamma will offra ett särsklidt kapitel. Sevan til följe af ätskilliga orsater, hwilka det torre wara onödigt att bär uppräkna, log. och fitfiftet i Inrals elfwen på tet b änllinaaste af tagit, wäckte nämremannen O. P Nileson i In val wir 1869 ärs lantstina motion om inrättande af en anstalt för fonitbefruftning af lar. och fits rom mid Jndals elfwen. Lonrstinget bewiljade 500 rer emt, bwilka tock märkwårrigt nog ej slulle utbetalas förr än anstalten wore uppbygt och aorkänd. Motionåren jemte några andra för saken intresserade personer läto dod ej afskräcka fia af det minst sagrt besynnerlina wilkoret för anslaget, utan försköto medel och uppbyade anftals ten. Den uppfördes wid Sillre by, hwarest jägmär staren A. M. Hellström försäkrade more bäfta och tjenligaste platsen efter hela åralen. Det är äfwen han fom utkastat plan, utfört och äfwen afsynat arbetet, hwilket wid fårant förhålante naturligtwis gorkändes. Herr H. bar dock gjort ännu mera för saken. Ehuru öfwerhopad af göromål i och för ben migtiaa och mödosamma jänmäftarebetattningen, som upptager alla hans tid, bar han, uppoffrande sig för vet allmänna, äfwen börjat att ombesörja fiftorlingen. Fiskeriegarne efter Jndals elfwen funna ej ans nat än wara br H. serdeles tacksamma för det han så rer eomberd sköter om denna maltpåliagande sak; men man måste på samma dånag beklaga att br H. ej på sådant sätt får helt och bållet egna fig åt fin egentliga tjenst, fom wäl torde upptaga eu persons hela tid, om ren skall riktigt skötas. Så förträffligt jaa än antager att fiftorlinae. anstalten skötes. måste iag dock framställa en enta anmärkning. Jaa klandrar nemligen att rum äfwen blifwit upptaget för yngel af andra relatwt sämre fistslaa än lor och sik. Då landetinaet ans slagit merel för en orlingsanstalt för lor och fif, hwilka fislslag äro de wärrefulafte och bäst beböfwas i Jnrals elfmen, är detta, enliat min åfiat, ett böaft egenmäktigt tilltag, fom ej bör få pasfera opåtaldt. Man bar äfwen berättat att herr H. ämnar föra sikyngel från anstalten til nåägra infföar, men tetta rykte fan jag ej tre wara sanning.