21 mm ten tillåter fig påjtå att jullmättige forfarit åtyckligt, lag: och formwidrigtTal. erinrade widare om magistratens försök att fa ersättning för mistade intomster genom mätebrefwen, och om dess uppgift att den förlorat på auttionerna och förklarade, att om man skulle till mötesgå alla embetsmäns ansprål på ersättning för mistade sportler more det wäl af nöden att derför inrätta ett särskildt regeringsdepartement samt ett magistraten ännu gerna jpeglar fig i auttionsklockans glans od med wälbehag lyssnar till tlans gen hos def metall. Emellertid och ehuru den höga ersättningssumma hwartill mag. kommit endast fun: nat erhullas genom att lägga till grund ett annat decennium än det fullmättiges kommitterade i äms net lagt till grund för sitt förslag om 290 rdrs årlig ersättning, mille tal. litwäl för att flippa möjliga twister och en gång få saken afgjord tills styrka 400 rdr. Sedan hr Gihl yrkat bifall på grund, att skilnaden emellan hwad fullmäktige bjudit och magiftra: ten begår endaft utgör 330 rdr och hr Bern deri instämt, beslöto fullmäktige att med ändring af beslutet den 17 maj 1870 bewilja 400 rdrs årlig ersätining åt hwar af nyss nämnde tre rådmän, få länge de såsom inne hafware af tjensten kwarstå; och att inför regeringen uttala en önskan att i händelse af nåd. bi fall beslutet må träda i werket månaden näft efter den, då bifall meddelats. Ordf. upläste härefter ett förslag till und. ffrifwelse i ämnet, fom godkändes, hwarjemte protokollet förklarades justeradt. 2) Mogistratens omreglering. J denna fråga förelågo twå förslag, båda upgjorda af fomir teer tillsatta af stadsfullmättige. I den sista af dessa fomiteer hade tre ledamöter, hrr M. Ahlgren, N. Åström och Aug. Sundberg enat fig om ett förflag, framlagdt den 28 juni 1870, enligt hwiltet magistraten skulle bestå af borgmästaren, aflönad med kontant 4,000 rdr och förslagswis beräknade sportler 1,400 rdr — summa 5,400 rdr; — en lagfaren rådman med kontant lön 1,000 rdr och fport: ler 2,600 rdr — summa 3,600 rdr; — en ide lag: faren rådman med kontant lön 700 rdr oc) fport: ler 150 rdr — summa 850 rdr. Fjerde kfomiteledamoten hr M. W Wahlgren hade häremot re: serverat fig och såsom fin mening åberopat den äl: dre fomitgens, under den 27 december 1867 afgifna förslag, fom, förkastande de ide lagfarne eller s. k. illiterate rådmännen, upptager såsom magiftratsledamöter: borgmästaren med kontant lön 4,000 rdr och sportler 1,400 rdr — summa 5,400 rdr; — förste rådmannen med kontant lön 1,800 rdr, för: slagswis beräknade sportler 1,600 rdr — summa 3.400 rdr; andre rådmannen med kontant lön 1.800 rdr, förslagswis beräknade sportler 600 rdr summa 2,400 rdr. Detta sednare förslag förorda: des af magistratens ombud, vice borgmästaren af Sandeberg, jom hwad beträffar det föreslagna an: talet uplyste, att gamla stadslagen, hwilken gällde då Sundswall erhöll sina privilegier, stadgade att borgerskapet hwart år skulle utse 2 borgmästare och 24 rådmän, hwaraf dock dlott hälften borde för hwar gång tjenstgöra; men att redan i början af detta århundrade ej funnos flera magiftratsledamör ter än en borgmästare, en vice borgmästare och sju rådmän, hwilket stora antal erfarenheten dock wisat wara obehöfligt. Hwad åter rådmännens fompetens anginge wille tal. finna brist på följdriktighet deri, att fomitgen af 1870 föreslår en illiterat rådman, oaltadt han i sitt eget betänkande säger ott hwarje domstol bör wara få sammansatt, att dess ledamöter ega full förmåga att sjelfständigt pröfwa och bedöma föreliggande ärenden, hwartill i allmänhet torde fordras akademisk bildning jämte munnen erfarenhet och skicklighet i domarewärf. De skäl komiterade hemtat af erfarenheten från ri fets domsagor wore, fyntes det tal., alldeles ohållbara, ty i städerna äro underdomstolarne kollegiala, hwarje ledamot har fin röst och om fel begås attioneras de alla, under det att på landet endast ords