Norrländska Korrespondenten – 16 mars 1871, sida 2

Oo Från Ulttlandet. Om tyska truppernas intåg i Paris skrifwes af en korrefpondent: Då jag aid öfwer Concordiaplatsen märtte jaa, att gallerportarne till Tuilerierna woro tihslutna. Omkring trettio foldater tittare ut mellan jernstängerna, hwarigenom de fingo ett wisst utseende af djur instängda i en bur. Några ublaner hare, tre på hwarie sida, fattat pofto wid kanten af Champs GCElyftes mir de twå statyer, fom kallas les chevaux de Marly. Jag anmärkte, att alla ve kvinliga statver, fom föreståla Frankrikes städer, wero inswepta ifwarta slöjor med hwita kanter. Den staty, fom Yes presenterar Strasboura, förfwan nästan under en massa kransar af immorteller. En wacker arupp, som för ej länge sedan blifwit anbringad framför statyen till minne af general Uhrichs hjeltemodiga förswar, hade blifwit borttagen. Ett halft hundrate askadare, fom befunno fia på Concordia. platsen, hwarest de nästan förswunno i det stora rummet, trodde ett öhonblick att fiendtliga ublas ner skulle besätta Rue Fanbourg S:t Honore, då de fågo några uhlaner riva vit. Men vå tessa, när de redo in på Rue Boissy dAnalasd, stötte på en kordong af franska linietrupper, wände be om till fina kamrater i Stora avenuen. Municipalrådet i Metz har enhällist utfärdat en protest mot stadens annexion till Tyskland. Efter en längre historisk utwecklina om Metz ställ ning i medeltiden ach nyare tiden slutar handlingen med följande ord: Wid den fednafte folkfräåk: ningen år 1866 wisade fig, att af 47,242 inmår nare 44 367 tillhörre landets nationalitet, d. w. s. woro fransktalante. I Metz funnos endast 1,741 tyskar, deri inberäknade en del österrikiska undersåter. Det må bemärkas, att största delen af dessa inwånare, som endast tittals uppehöllo fia här, woro tjenstefolk och hantelsbiträren i åts ftiliga af stadens handelshus, der de skulle lära fig tala franska. Wi tillägaa, att til oc med bland den wetenskapligt biltade delen af befolk: ningen bar studiet af tyska språket, trots det när ra granskapet til tyskland, aldrig mött någon föms pati och att endast ett högst ringa antal personer talar detta språk, ja, högst få förstå det. Ber folkningen i Sarreguemines har likaledes tillstält franska regeringen en adress, hwari den i kraftiga uttryck protesterar mot föreningen med Tyskland. J slutet af adressen, som är undertecknad med 32,000 namn, beter det: ÅWi undertecknade skola aldrig finna oss i den skammen att förlora wår egenskap af fransmän, och fransmän kunna icke utan att begå ett brott eller en feghet öfwerlemna de olyckliga inwånarne i Mosfelledepartemens tet åt en altför segerberusad eröfrares Iyftnad.