Norrländska Korrespondenten – 16 mars 1871, sida 1

— D0— W D1 om utgånaen af mönstringen med de bemäringsr skyldige från landet. Mot aftonen hade man tiljälle att — sorgligt att omtala — se en ganska stor mängd af de une ge fosterlandsförswararne mer och mindre rusiga. Den fosterländska nektarn hade såterligen ten das aen omfatta lifliaare än wanliat och rådstufwurätten ffule utan twifwel fått mycket att göra, om ide polisen blundat för ve unga trigares ämnenas extravaganser. Det är ju ett egendomligt sätt, bwarpå man här i höra norden tar fia det få bekanta blorgdopet. Olyckshändelse Arbetaren Berglund från Sörs åker, fom i Ljustorp warit fysfeljatt med timmerafwerknina, råkare i förra medan mid nedmwältning af timret komma emellan flere ftodar, af hwilka ban blef få illa klämd och skadad åt hufwudet, att ban nästan ögonblidkligen afled. Opinionsyttring i förswarsfrägan. Wid fam manträde i Piteå sockeus tinashus den 5 dennes beslöts och undertecknades följande resolution: Undertednade, eburu ej kännare af bwad fom finnes eller erfordras för betryggande af Rikets sielfständiga f.rswar, will bärmer hafwa uttryckt fin åsigt till fina Ritstagsombnd, att, derest ett utwitgat förswar anses erforderligt, fom fjannolikt medför större kostnarer än det för värmarande; denna foftuad måtte drabba den del af jordens innehafware, fom äro befriade från ruftoch roteringen, eller fom ret i riksdagens underdåniga skrifwelse till kongl. maj:t 1867 lyder: Om oc på bwad wilkor det nu på rote: och rusthållarne hwilande beswäret må tunna lindras eller och aflösas samt jemwäl på öfriga famhällgklasser förvelag. Sedan detta rättwisligen skett, då först är det man kunte föra Lita personlig börda och lika ekonomisk uppoffring för alla Smeriaes inbyggare wid förswaret af ett älskat fos sterland. Follmöte i förswarsfrågan i Uypsala i måndags. Mötet, tolrikt besökt, börjares ki. 12 och afslöts fl 3.45 e. m. Till ortföranre utsågs professor Mesterton. Första frågan: Anfer mötet wår krigsmakt till lants och wat: ten för närwaraure wara i tet skick, att landet med bopp om slutlia seger fan möta ett fiendtligt anfall och söka wårna fin fielfftändiabet ?2 befwararee med enhålligt nej. Anrra frågan: Fordrar ide vet nuwarande osäkra politiska tillståndet i wår merldvedel att riket utan widare dröjsmål sättes i förfmarsbart flid? beswarares enhällit med ja. Tredje frågan: Unfer mötet att wårt lanttförswar bör bufwutfatligen grundas på abmån wärnepligt utan rätt till lega och fritöpning? beswarades också med enhälbigt ja. Fjerde frågan: Bör venna bewäringsarme förses med stam eller ide? och i förra fallet, bör denna stam wara märfmad eller bör dertill anwändas mår nuwarande indelta arme? beswarades af en stor mojoritet få, att te indelta trupperna äro lämpligast att anmända såsom stam för en folfbemäkninggbhär. Femte frånan: Aro mötets medlemmar för fin del beredde att underkasta fig de personliga beswår oc upp offringar, fom ortnandet af ett kraftigt förfwar ton erferdra? befwarades med ja Mötets majoritet uttolade fia för antagande af det nu framlagda kungliga förslaget. Såsom tas lare för en sådan mening uppträdde: prof. Linds aren, prof. Säve, major Lundeberg, afavemiadjunkten Hammarskjöld m. fl. Emot denna åsigt talade: orgelnisten Lundegren, hemmansegaren I :n Eliasson m. fl. Jernwägen Upsala — Margretehill. Förut är nämndt rörande tetta jernwägsföretag, att af det beflutade teckningsbeloppet, 12,000 aktier, entaft 793 aktier återstodo. Upfalapoften bar nu emotstagit underrättelse om, att Gysinge bruks intressenter ökat den af dem förut gjorda teckningen med 500 aktier. Dessuntom bar br Lewenhavt på Fordbada upplåtit al för jernwägen b böflig mark 4 sina egor jemte den honom tillhöriga Margretehill station, tillsammans uppgående i wärre till 6,000 rdr, motswarande 60 aktier. Från England har till bolaget anbud ingått, som fätter det i tillfälle att hwilken dag det öns skar erhålla vet för jernwägsanläggningen erforderliga kapital eller rättare sagdt att få företaget bekostadt och utfördt genom engelsmän mot öfwerlätande til dem af aktier och mot förbindelse att te få leverera all jernwägsmaterielen. Men denna utwäg mill bolaget ide benagna och det af flere skäl, bland hwilka bolagets grundsats att, få wirt möiliat ar. till anlåoanninaen entast anwända fwen