extra anslag bewiljades dessutom för inlösen af persedlar wid Wermlands fältjägarregemente 18,000 rdr; till topografiska kårens arbeten 60,000 rdr; till understöd åt officerare för anställning i utländsk trigstjenst 9.000 rdr; till skarpskyttewäsendets bes främjande 100,000 rdr; till fältartillerimateriel 1,102,743 rdr, deraf för 1872 180.000 rdr; till föftningsoch posfitionskanoner 551,000 rdr, deraf 200,000 rdr för 1872; till 150,000 stycken infon: terigevär 4,500,000 rdr, deraj under innewarande år 198.000 rdr och under 1872 1,050,000 vor; till kopparpatroner 204,000 rdr, deraf 44,000 rdr att utgå under innewarande och 160,000 rdr under år 1872. Kamrarna hafwa samstämmande gillat dessa hem ställanden (i Andra tammaren utan votering); angående ersättning för afskrifna kwarnräntor har Första kammaren återremitterat, men Andra kam maren gillat utskottets förslag. Distussion uppstod angående förhöjning af garnisonsregimentenas mat hällningsanslag. Ang. anslag för officerares anftällande i utländsk krigstjenst och om anslag för ffarps ffyttewäfendet mötte intet mots:ånd hwarken i Förfta eller Andra fammaren. Angående anslag till fättortillerimateriel, gaf inom Andra kammaren anledning till en längre dis stussion, i hwilfen å ena sidan uppträdde hrr Mans tell, Liss Olof Larsson, Hierta oc Lyttkens m. fl, ehuru med sinsemellan något skilda yrkanden, går ende derpå ut, att den ena riksdagen icke egde rätt binda händerna på en kommande, genom att bewilja anslag för att delwis utgå under loppet af flera år. De af dem yttrade åsigter bemöttes af grefwarna Posse och Sparre samt hrr Adlersparre, Per Nilsson i Espö, Key, Palander, Granlund. Manuerkrantz, Rundgren, Ribbing, Sjöberg m, fl., hwilta genom flera exempel wisade, att riksdagen egde denna rätt. Utskottet hade hemställt, att riksdagen måtte i underdånighet anhålla att, för den händelse numera skulle wara afsedt att i widsträcktare mån än hit: tills grunda landets förswar på befästningar, fal. m:t då täcktes, om möjligt, till nästkommande ritsdag framlägga fullftändig plan för rifeta befäftningewäsende, sådant det fan wara afsedt att brin gas till werkställighet. Denna hemställan afslogs i Första kammaren utan votering. J Andra kammaren uppstod äfwen om denna puntt en diskussion, föranledd af hr krigsministerns anhållande, att utskottets hemställan icke måtte af tammoren bifallas, då de närmast förestående be fästningsarbetena toge alla krafter i anspråk och ide tilläte utarbetandet af några widlyftigare pla: ner och kosinadssörslag för framtida befästningar. Mot honom uppträdde grefwe Posse och hr Carl Jfwarsson. Kammaren biföll utskottets förslag, hwillet dock genom Första lammarens beslut torde förfallit. Första kammaren har, utom ofwannämnda punts ter, bifallit de tillstyrkta anslagen för Carlsborgs, Waxholms och Carlskronas befastningar. Komrarna fortsatte och afslutade unter lördagens aftonplena behandlingen af statsutskottets utlåtande om sjerde hufwurtiteln. Föredragningen börjares i Första kammaren med 19:e punkten, i hwilten utskottet tiustyrkt afslag å af k. mit äskate 750,000 rer för anläggande af en depot i MNorrz land. Utskottets hemställan gorfåndes af faommar ren, hwaremot utskottets i 2:e punkten framställda förslag, att riksdagen ej skulle bewilia det af k. m:t Jör uppförande af en kasernbygnad åt Swea Artilleriregemente begärda anslan aft 1.000,000 rer, på yrkanre af grefwarna H. Hamilton och af Unalas återremitterates. Utan riskussion godkände kammaren utskottets hemställan, att k. m:ts proposition, i hwad den rörde anslag till en kafsernbygnad i Wisby, måtte af riksdagen endast på det sätt bifallas, att till kasernbyanad i Wieby anwisas ett extra anslag af 42,875 rdr, att utgå med 20,000 rer unter innewarande år och 22,875 rer år 1872, under wilkor att ftaren Wieby förbinder fia att, efter det staden blifwit från truppens inlvarterande befriad, årligen utghifwa en kontant servisersättning af 1,150 rer. Öfriga punkter, innehällande hemställan om afslag på wäckta motioner: om låneanderstöd Åt wapenfabriker och om uttemnanrde till ffarpffytte föreningarna af exercisgewär, gotkändes. Derefter föredrogs statsutskottets betänkande n:o 19 angående män: och brobyanader, sjösänkningar och wattenaftappningsföretag m. m., hwars famtliga punkter utan någon större meningeftiljaftig: het godkänres. Satsutskottete betänfante n:o 21, angående rifsgåltskontorets förwaltning, innehållande hemftällan om bewiljande af answarsfribet åt fullmäktige