någon hamn eller gebiets vel, hwilken ide redan är besatt. Art. 10. Förrraget kommer att unberkastas nationalförsamlingens ratifikation. Petersburg ten 1 mars. Journal de S:t Pe tersbourg innebåller konung Wilhelms till ryska tejsaren den 17 febr. aflåtna telegram, fom un: terrättar om frerspreliminärernas afslutande och för öfrigt lyder: 7Så ftå wi wit slutet af detta ärofulla och blodiga Fria, fom blef of påtwunget genom exempellös frivolitet. Alvria ffall BPreusd: fen glömma, att det har Eder att tacka för, att friget ide antagit de yttersta dimensioner. Gud wälsigne Eder derför. Ever för hela lifvet tad: samme wän Wilhelm. Man will weta, att det icke blott är tyska fej: sarn och prinsarna, fom welat såtta en wiss ära uti att hålla sitt intåg i Paris, utan att till och med statsmannen grefwe Bismarck ansett denna punkt wara en sak af synnerlig wigt; oc) man bar mycket undrat härpå. Fästena hafmwaju blifwit öfwerlemnade till tyskarna, säger man; hwad wigt fon man lägga på en tom parade? Nordd. alg. 3ta gifwer härpå följande förklaring: Den tyska rikskanslern hatar Paris såsom rivolutioneng säte; ban will wisa den stora werldsstaren, fom så ofta bragt kronorna att wackla, att ven har funnit fin mästare, han will på ett handgripligt sätt låta den tänna, att den har spelat ut fin rele, samt att de, fom berätta, att ban och hang herrskare och dennes krönta bundeförwandter ännu alltjemt frukta den revolutionära kratern, fara med esanning. Den nämnda tidninger har ofta återkommit till ben betraktelse, att det måste wara ett af krigets hufwurföremåt att göra slut på den wit skepliga refpeft, hwarmed många — äfwen i Tyskland — ännu allt jemt betraftat Paris; man måäste bringa det derhän, menar tidningen, att en underrätt lse från Paris mottages med samma lugn och kallblodighet, som t. cr. en underrättelse från Wanssbeck eter Altona. Fredens afslutande fan nu anses wara med fär terhet förestäende, setan franska nationalförsamlingen den 1 mars med 546 röster mot 107 an: tagit de i Versailles ren 26 febr. ingångna freds-. preliminärerna. Ett telegram berättar widare, att fretskommiesionens sammanträden i Bryssel tros komma att öppnas redan nästa wecka. De särskilda partierna inom nationatlförfamlins gen i Bordveaur hade under de sista dagarna af febr. fina underhandlingar inb rtes om deras blifwande hållning i afseende på fredswilkoren, hwilka man wäl i det närmaste då fände rverftår tdes. Det radical-republitanffa partiet med Louis Blanc, Victor Hugo och Gambetta i spetsen har ajort allwarsamma ansträngningar för att förmå yden moderata wenftern att göra gemensam fat med dem och att protestera mot en fåran fred fom den, man tu mille pålägga dem. Man fom emellertid efter längre debatter endast till en fom: promiss, i vet man på Gambettae förslag fom öf: werens om att först afbita ve officiella mittoreng framläagande, invan man beslöt sig för någon demonstration. Den moderata wenstern, fom äl: wen kallar fig det morerat-republifanffa partiet, rätnar omfring 105 medlemmar, fom hafwa fina flubbmöten i den s. k. Ntadvemien. Deras ar: beteutstott består af Jules Simon, Henri Mar: tin, Le Rover, Bacherot och Magnin, bland bwil: ka endast Henri Martin representerar Parise; alla de andra äro walta i tepartementen. Strar ef ter Thiers tillträtande af embetet den 18 dennes sände detta parti en reputation till den executiva maktens chef för att få meta, huru han och hans fabinett betraftare sin ställning till republiken. Thiers swarade, att han als ide hyste någon fördom emot den republikanska doctrinen, men att ban sör ögonblicket blott bade en politiff tante: frersslutet met Tyskland. Den gamla ftatsmannen begagnade tetta tillfälle att förbereda depur tatienen bå mycket hårda fredswilkor. Tywärr — fare Thiers med halflväfd stämma — hafmwa Franfrifeg cerhörda nederlag pålagt landet en grym nötwändishet. Att nu 107 röster afgif. wits emot fredswilkorens ratifikation, tyckes gifva wid handen, att en stor del af den moderata men: stern funnit wilkoren allt för hårda och derföre förenat sig med de radicala; men deremot hafwa alla andra partier röstat för dem. Ä— —— 2