Norrländska Korrespondenten – 4 mars 1871, sida 1

LJ — rA — Kortespondens. Herr Rerakter! Den fom nu egte vel i walswerf, ajuteri wats tenfall eller grufwa, eller bara i en någotsånär ertentligatlenjmetja. Hwart och ett af detta utgör nuförtiden någontina, fom fan blifwa något af. Om jag medan tid är, skulle förwandla mui egendom, hwilken nätt och jemt föder mig på ett anständigt sätt; om jaa skulje realisera ven och töpa mig del i någon af dessa framtidsetabligjes menter. Det riktigt wattnas i munnen när jaa tänker på jern, när jag tänkor på all ven frigge materiel fom kommer att behöfwas. 200 ft. kanoner på hwarje 50,000 man af bes foltningen i Europa, det gör nägot det. Jngen kasseras fom soltat häranefter, man kan säkert räfna alla med. Döva och blinda passa lika a till kanonmat t hyggligt folk. Det: tu är lifwande för jeru in untan, De sasta kanonerna blifwa minst lika många och mycket massivare än te nyss omtalde, till dem behöfs tet ruatiat med jern. Dessutom har man sama miigter att ven fanon, fom göres den ena weckan blir ide wärd twå styfwer sex weckor ferz nare; menniskosnillet är mättigt i uppfinningar. Detta är riktigt uppigaande för jern-industrien. Skada blott att jag ide är fåfer på hwad en far non kostar, eller 9wad man förtjenar på den. Jag endast wet att ett skott till en ordentlig fas non, en fåran vär fom man boppas att bewära alla fasta platser med, kostar 1650 rdr accurat sextonhundrafemtio rmt. Multiplicerar man dens na summa met 60, så erhåller man, i det allra närmaste hwad kanonen kostar — om jag ide missminner mig — jag år som sagt är icke riktigt säter på mig. 3 gewär på man, tet blir också någonting att förtjena på. Och jernwägarne sedan — dem bor de ja, ha nämnt först, tv te äro alt de wikgtigast af krigsmaterielen, på hwilka man troligen för: tjenar mest. Folk fom numera tro jernwånar wara, för lyftande af industrien, äro knappast rit: tigt kloka. Nej, jernwägar skola underlätta truppers rörelse, att det går geschwint, att det går fom en tang att komma från det ena ftället til det andra, att mon fan flå ihjäl hwarandra än bär och vär, på flere ställen om danen defs böt. tre. Detta skall jernwägarne wara till. Men dertill duger ide manligt jern, det är för mjukt, bet per fia, det blir knöligt och plattar ut fia under de stora kanonernas tyngd. Stål ffall det wara, Bessemersstål, fom är bårtt och alatt utaf tusan. Då först blir det riatig fart af. DÅ foms mer tägen att gå fom en stormil, och vå först blir det lif i spelet. Men dertill behöfwes mycket stål, mycket malm och mycket trälol att smålta malmen mer, — Om jag skulle sälja min egendom, köpa skog och aöra tråtol. De äro en nödwändig artikel för åftads kommande af Bessemersstäl, om det skall blifwa gort och härdt och bra att åla på Dessutom är denna brand) passande för mia när, midt i ftos garnes förlofwade land. Jag blir då en ansedd man, en afwerkare fom hugger få oc få måns ga stockar om året, fan skaffa mig en fin bdisper nent fom representerar mig på ett wårdigt sätt för fina wänner. Sannerligen blir ide det nås gonting att förtjena penningar på. Det är märkwärdigt ändå hwad en enda pers sons åtgöranden fan gagna eller ffata hela mens niffoflägtet. Hade Bessemer lefwat Hundra år förut, få hare med all säkerhet, träfolen nu ide warit få begärliga. Jernwägsskenorne hade nu warit af Bessemersstål, de tunga kanonerna hare lätt kunnat föras på dem och kriget bade kunnat fortsättas. Jernwågarne åro skulden till krigets snara slut; äro skulden till att alla monarker och deras krigsministrar gå handfallne, trumpne, att de ha tråkigt. Det har wisat fig att en jernwäg under fria