i dess stadganden och öfwerensstämmelse dels sins. emellan, dels med åtskilliga stadganden i författningarna om fommunalstyrelse och om allmänna bewilningen. Likaledes beslutade kammaren, i enlighet med dess anrra tillfälliga utskotts förslag, dels att af flå br F. Petterssons motion om det tillägget til ve i fråga om prefterffapets löneförmåner merdz delade föreskrifter, att den ordinarie prestlönen, ter ben utgår efter bet å hemmanen åsatta taxeringswärde, måtte årligen få utgä efter näftföre flutna årets taxeringswärde och såäledes ide med ett, för 50 år bestämdt, lika stort belopp, dels i anledning of en motion af br Rylanker, att riksdagen skulle bog t. m:t anhålla, det icke til ordis narie embet8s och tjenstemän mid statens jernwägstrafik måtte antagas personer, fom förut ins l in och bibehålla annan ordinarie tjenst med n. J fråga om hr Jöns Pehrssons af samma utstott afstyrka motion om förenkling och afskaffande af militära och civila uniformer föreföll någon öfwerläggning, fom slutade dermed, att kammaren beslutade en af motionären föreslagen anhällan hos k. m:t om förenklig af armeång uniformer för besparingars winnande för statswerket få mäljom för -rultoch rotehållare. Förutom motionären uttalade sig hrr WBefterdahl, Per Nilsson i Kulhult, Mankell, TZTörnfelt, Lars Ersson i Bit, Uhr oh Sw. Nilsson i O. sterslöf för önskligheten af att någon måtte göras til instränkning af den kostbara luxe i afseende å nniformer, fom, enligt deras förmenande, förer funnos mid armen och sårreles wid kawalleriet, på hwars uniformer årligen skulle funna inbe-. sparas 50,000 eber kanske ända till 100,000 rdr. En förenkling bärutinnan skulle äfwen lända en mängd yngre officerare till förrel, af hwilkas ringa lön en ide obetydlig del åtgår till uniformen. Efter någon öfwerläggning bifölls kammarens tredje tillfälliga utskotts hemställan om afslag å br P. Gunnaresens motion, att skottpenningar för tödad räf och hök måtte återinföras. Motionären, jemte hr Petter Andersson, påstod den skada, ifrågawarande djur anställa, på flera ställen wara tillräckliat stor att böra, genom åts gärder från statens sida, motarbetad, och yrkade derför bifall till motionen. Hrr Nordenskiöld och Törnfelt ansågo deremot att, enär de båda ifrågawarande djuren på somliga orter wore snarare att betrakta såsom för landtmannen nyttiga än såsom stadedjur, borde åt landstingen i de olika länen öfwerlemnas att i fråga om dem besluta rörande skottpenningars utdelande eller icke. Med 83 röster mot 79 bifölls hr Ehrenborgs anhållan, att få til chefen för civildepartementet framftälla ett spörjsmål rörande regeringens sått att tolka det i kommunalförfattningarna förekom-. mande uttrycket: fommunens gemensamma hus: hållsangelägenheterAndra kammaren afgjorde i lördags afton frågorna om utgifterna under trerje och sjette buf: mudtitlarna. Utskottets förslag att, i enlighet med k. m:ts prop., fastställa de förra till 603,800 rer eller 3,201 rdr mindre än hwad af förra rit: tagen blifwit bewiliadt, gaf anlerning till en ganska widlyftig diskussion. Derunder yrkade hr Hedin bifall till den af Andra kammarens leramöter i utskottet afgifna reserwation af innehåll, att riksdagen måtte, med bifall i öfriat till k. m:ts i afseende å realeringen af utgifterna under rikestatens trerje hufwudtitel framftällda förslax. uppföra såsom anslag för mir nisterstaten endast ett belopp af 300.000 rdr och säsom tillfälligt anslag til öfwergående utngifter upptaga återstoden af det utaf k. m:t till nämnda stat för år 1872 äskade belopp 40,800 rdr. J oet anförande, hwarmed talaren motiverade detta yrkarde, sökte han göra ben åsigt gällande, att wär riplomati numera icke fyllde sin uppgift utan urartat terhän att ten betraktades säsom en utwåg för unga män af arlig härkemst att i främmande länders bufwudstäder få på statens bekostnad njuta ett behagligt vqolce far niente. Detta hare ock gifwit anledning till, att almänna meningen alltmer börjat anse hela wår diplor mati såsom en luxe, fom utan skada kunde indras gas. Flerahanda orsaker förefunnos härtill, få: som, bland andra, ett befordringssystem, enligt hwilfet alltför stor wigt lades mid ett adligt namn, brist på öfwerwakande of de uttändffa beftidnins garnas werksamhet m. m. H. exe berr utrikes fratsministern hade, mer sträng tillämpning af fina wid föregående ritsrag uttalare åfigter, af: hällit fia från att i diplomaliska wärf anwända andra personer, ån sådana, som wunnit fin utse bildning i de diplomatiska kanslierna; men på den: na wåa stode knappast de för ifrågawarande kall erforderliga egenstaper att winna. Anmärknings. wärtt wore i tetta hänseende, att den enda af wåra utländska såndebud nemligen det i Petersburg, som wisat prof på en werklia duglighet, förut egnat fia åt andra wärf, än de diplomatiska. Utskottets hemställan förordares af herr Lind ström, hwaremot hrr Key, Jöns Pehrsson och OAAEHHAA f:yÄAYDn D hifall till oafwannamnda vofor.