Norrländska Korrespondenten – 25 februari 1871, sida 1

— 2 —Z—— — — —— Jernwägen Sundswall — Trondhjem. Då Nils Larssons med flera, af oss återgifna, motion om anslag till denna bana stulle remitteras uppstod en förpostfäktning, epnad af den förnämfe representanten för de intresjen, hwilta dikterade be: sinten på det stora jernwägsmötet i Hernösand sistlidne sommar och hwilfa, fom betant, önsla nämnde jernwäg dragen åt Ångermanelfwen. Riksdagsprotokollet wet att härom förtälja som följer: Herr Atmquist: Wid remissen af denna motion, hwilken omfattar en för hela Norrland och ite minst för dess öfre provinser få högst wigtig fråga fom en jernwägsförbindelse mellan Bottniska wiken wid Sundswall oh Nordsjön mid Trondhjem, anser jag mig icke kunna underläta att särstildt yttra nägra ord. Den omständigheten, att de norrländsta ham narna en lång tid af året äro tillfrusna och otillgängliga för sjöfarten, få att de norrländska pro: vinferna då ide på den wägen funna få fina behof af tillsörsel fyllda, gör en jernwägsförbindelse med VBefterhafwet högst önsklig. od) jag fan ide annat än önffa att den så snart som möjligt måtte fom. ma till stånd. Men wid den i förewarande motion föreslagna wägsträckningen tan jag ide undgå att göra några anmärkningar. Banan är affedd att på swenska sidan sträcka sig genom Semtland och Medelpad, och hwad beträffar den del deraf, som skall gå från norska gränsen till OÖstersund, funna några olifa uppfattningar af dess lämplighet ide gerna komma i fråga, men om fortfättningen från Östersund till Sundswall äro åsigterna deremot mycket delade. Efter hwad i motionen afses, skulle den ifrågasatta jernwägen mellan sistnämnda båda städer komma att följa en redan befintlig, ganska god kommunikationsled, nemligen Bräde— Stöde leden, hwadan kommunikation mellan Östersund och Sundswall, efter denna sträckning, icke synes wora af så synnerligt stort behof påkallad. Men om åt banan från Östersund gifwes en rent östlig sträckning genom delar af Jemtland, fom nu äro i saknad af kommunitationer, derifrån genom sydwestra Ängermanland och slutligen genom nordöstra Medelpad till Sundswall, få skulle, enligt ide endast min utan äfwen många andras uppfattning, mycket större fördelar funna ernås. Banan skulle då på denna del af sin sträckning fomma ide endast att gå genom trakter, fom nu äro mindre gynnade med tommunikationer, utan äfwen att genomskära eu sträcka af ganska ,mwäl odlade och af naturen mäl lottade ställen i Ångermanland och Jemtland, och sålunda slulle en större det af dessa orters befolk ning så gagn af banan och derigenom äfwen mera trafit å densamma åstadkommas. Dessutem skulle banan då tomma att tangera Ängermanelfwen, hwarigenom såwäl norra Ängermanlands fom en del af Westerbottens befolkning slulle få ganska stora fördelar af densamma, under det att de der. emot af den andra sträckningen icke alls eller åtminstone endast i högst ringa mån fomme att deraf få någon fördel. Wisserligen stulle genom den af mig föreslagna sträckning banan få en ötad längd