i högsta Domstolens utslag föreskrifwa. Lika wig. tig fom 18 8 är, är wäl 20 cc ref merbe målte stargonre om cförtröjligt utfärrande af sullmakt. Men ingen fär wäl gerna funna fåpa, att 14 dagars upskof är detsamma fom ofördröj ligen. Dislussionen i frågan har såfsdes des wisat, att, twärtemot wär förmodan, det är nuwarante Maaistraten, som har rätt men Magistraten af 1866 oc) 1869, fom haft orätt och rels lemnat öppet rum för ben ännu ej wederlagra åsigten, att just i kraft af 20 S:n8 stodgande, jemfördt med orralydelsen i br Naumanns af ins. Åbero: pade titskrift, borde Magistratens sernaste fnngö relse warit inbegripen i ben om sjelfwa walets förrättanre. Om få warit fallet, skulle också fullmakten fun: nat utfärras sernast måntagen den 20 d:s. Och få witt mi meta fing ej något prejudikat derpå att denna kungörelse skall skiljas i twå delar och uffärdas på olifa tid. Förordnad. Unrer ten tid ter OL Wifström wistas wid rikstagen kommer hane kollegat att upprätthållas af studeranren E. I. Bylund, fom dertill blifwit af konsistorium förordnad. Wäderlelen har i denna wecka warit underkastad de mest förwånande wexlingar. J mändags morse hade wi 35 gr. köld; i går wid middagstiden reg nade det och termometern wisade 2 gr. warmt. En sydlig orkan, fom wid sagde tid ströt öfwer staden, ätföljdes af en näst en ögonblicklig termometerstigning af 20 gr. eller från 18 kallt till 2 warmt. J dag ba wi åter töld och tätt snöfall. Jhjelfrusen. Krorolänsmannen A G. Burman i Piteå lanreförsamling inberättar till länsftyrelsen, att follskoleläraren Per Bergström, enligt wederbörande läkares muntliga yttronde, kött i följd af förfrysning. Hans änuu i lif warande ltrepp hittades i närheten af Bertnäs by. Ur länsmannens berättelje intoga mi följande: Efter bwad hittille kunnat utrönae, lärer Berg ftröm på morgonen den 21 jan. lemnat sitt hems wist och beaifwit fia i något ärende till Harrbäc: ten, fom ligaer omkring !, mil från hand hem, dwarifrån ban gått till Kepparnås by, ter hållit examen med sktolbarnen. Omkring kl 2 på e. m. begaaf ban fig till fots till Piteå stad för någon affärs afflutante med hanrelabolaget C. A. Win. rotb K Comp Bärande en buntt bemullsgarn och några anrra husbehofsartiklar, hwilka han tillbantlat fia, begaf han sia till fets från staren samma raa på aftonen fl 11 eller 12, setan ban på några siällen förgäfwes försökt att få lega skjuts hem. Fram emot morgonen ren 22 hade twänne karlar och en gosse anträffat ho: ron li gande några böss ffott från Bertnäsd-pårs varna, ännu tå mid lif och försökande uttryca fig, eburu utan att lyckas, antagligen af ven anterning att läpparna woro stywa af köld. Mf ve perfor ner, fom anträffade henom, bare en genast fprun:s ait fram till gärrarna efter häst, bwarefter Berg ström transporterate rit och genast med händer och fötter, fom wero allreles ibopfrusna, nedsatts uti kallt watten. Emelertit hade en af bönderna begifwit fia med bäst efter läkare, men innan denne hann ankomma bare Beraftröm uppgifwit sitt sista anderrag Den aflivne saknas och före jes af efterlefwande maka och barn, somt af fina lärjungar och deras föräldrar, hwilka i honom förlorat en skicklia lärare. Wattenbrist lär wara råronte här och ter i Staraborgs län, aenom den stränga och lånawariga wintern. Det talas om, att på ej få ställen måste frö netsmältas, för att erhålla erforterligt waltenförråd till lbreaturen m. m. Ala smålvar-. nar bafwa fått längre tiv af wattenbrist, få att måltsöfante nörgas fara långa wägar för att få fin sät malen. Eldswåda. Masugnen wid Ecske bruk nedbrann lordagen den 11 dennes. Den närstäende rostugnen femt öfriga bygnader räddades. Olyckan upptom genom eldning uti ett hjulhus, företagen för att hindra hjulen att frysa. Follikolan och follskolläraren. En insändare i male Weckoblad resonnerar i detta ämne på öl jante lika befogade fom behiertanswärda sätt: Swenska folk! Du är litet och kan tätt öf werwältigas; men tu bar ted ett medel, fom, rätt anwändt, gör dia stark, och detta är fann och werklig biltnina. Mer fann bilvning följer och jann fosterlantekärlek, och bwarje fosterluntswän besinnar, att ban ide lafwer fig sjelfwom, utan att han är en lem i samlällets stora krepp, hwars angelänenbeter hän räfnar fom fina eana. Men bwar ffal man bibringas bildning? Swenska folfet skall bilta sia sjelit. Näst hemmet är feltskolan ven hård, ver vet skall bitras fill ett fritt och ebercente felk, enrast beroente of te sagar, det gifwer fia fjeljt; der slall det läras utt älska sitt färernegtand och, om få gäller, för detta wåga bwad tet fan. Före swinne fnifenbet, förswinne det låga i hwarje handlina! — Men wi hafwa icke fett några får deles stora frukter af folkskelan, och bon har nu fortgått i snart 30 är, säger man. Det kan wäl