Norrländska Korrespondenten – 21 februari 1871, sida 4

Hwarjehanda. När kommer fridsåldern? Mycket har inom en tid af 100 år blifwit taladt och skrifwet derom. Sedan år 1800 Har England haft 39 krig, Ryssland 21, Österrike 12 och Preussen 7. Då härtill lägs ges de täta revolutionerna och krigsoroligheterna i Jtalien, Spanien oc Portugal samt frihetstriget i Gretland, fom räckte öfwer 7 år, att ej tala om Danmarks krig, få fe wi, att wårt Europa haft fin dryga del at örlig, om än wi här i Swerge sedan 1815 blifwit derifrån underbart förskonade. Dupps hörliga revolutioner och krig hafwa oroat södra Amerika och Mexiko. Nordamerika Har haft iruttanswärda krig med indianerna, med England och filt det stora inbördeskriget. J Asien har föregått förskräcklig blodsutgjutelse de sista 70 åren — och hwad wi länna till om Afrila och den öfriga mertden — har det ej mwarit bättre. Motsägelser. På följande fött sammanställes olifa tysta tidningars uppgifter om tillgången på lijemedel i Paris: Paris är nära att hbungra til döds (Boefifde Zeitung) och mår parlamentär fann general Trochu med sin glänsande stab wid ett lutullistt middagsdord (Spenische Zeitung). En moder med 7 barn begrafdes i går, hwilta under de sista fjorton dagarne ej haft annat födoämne än gamla skosulor (Provingial-Zeitung). Det är fas: ligt att fe, hur man i Paris slukar de saftigaste stelar (National Zeitung). under det att en hel flickpension ligger i det sista stadiet af hungertysus (Norddentsche Allgem. Zeitung). Dibarn bada ännu i nysilad komjölt och swaga gubbar stärka sig med bad af stark oxbuljong (Krenz Zeitung), litaledes rälnas hästhofwar sedan flera weckor tillbala bland läckerheter (Publicist). Paris skall af hungern twin: gas att kapitulera (Staats Anzeiger), ty det är vitligen försedt med proviant för ännu fer måna der (Die Post).