sättas, bwilken äfmen skall taga itu met te af Förenta Staterna från inbördeskriget wäckta ers sättningeanspräk. Stutligen förebådag ett tage förslag om ett förbättrart ortnande af landtförswaret. — Wid arrasstebatten i underhuset tadlade Disraeli regerinaens brist på energi, och att bon efter Gortschakoffska depeschens mottagande rårförde fia med en ide allierad ftat, med Preusjen, fom tiurärte en konferens, utan Frantrike. Resultatet af enaelffa regeringens politif är jemn: wigtens förstörande i Europa. Härpå uppträrre Glatstene oc förswarore neutralitets-politifen; ban Fförflarate derjemt, att engelska regeringen bedt tenungen af Preusssen art ide bombardera Paris. Ej heller i öfwerbuset gick regeringens politik fri från flanter; torypartiets def, bertigen ar Richmond anfell här regeringen för fonferensens öppnande utan att Frankrike deltog deri. Glatstene förswarare tabinettete åtgöranden i denna fat med att Frankrike sjelft mergifwit tonje rensers fammanträrande. Den af fejfar Napoleon den 4 denned från Wilhemshöhe utfärvade proklamationen till franfa folket är af följante lydelse: Swifen af lyckan, har jag iakttagit den djupa tystnad, fom utgör ven soraligaste delen af olyc fan. Så länge armcerna ftoto mot hwarandra, afhöh jag mig från hwarje steg och uttalandet af owarje ort, fam fundre hafwa framkallat twerräat. Ju wid Frankrites djupa olycka fan jaa ide tläne are iakttaga tystnad utan att synas känslelös. J et ögonblick, vå jaa inträrte i fångenskapen, fun e från min fira inaa unterhantlingar om fred ga rum, ty detta skulle haft utseende, fom skulle — —