Norrländska Korrespondenten – 16 februari 1871, sida 2

Fran Utlandet. Hwad först Swarta Hafekonferensen beträffar få fan man anse ress werksamhet mara tillämiras re afslutad; den 7 renne8 höllo ress medlemmar, ett fammanträrde, tå fullkomlig enighet synes bafwa blifwit uppnårr, hwarigenom en frerlig öfr werenskommelse synes wara fatt utom alt twif wel. Protokollet skall rock ide erhålla karakteren af fördrag, innan kriget mellan Frankrile och Preussen upphört och ven förra makten ytterligare inbjurits att ansluta fig till ven gjorda öf: werenskommelsen. Wigtigaste underråttelser från Frankrike äro, att åtgärder blifwit widtanna för wapenstilleständets förlängande, och att walen nu blifwit bål va, ehuru man ännu envaft eger underrättelser derom från några få ställen. J Paris hafwa de försiagått i båsta ordning: hwilka personer der blifwit walda, har ännu ide merdelats. Man gissar bland andra på Thiers, Victor Hugo, Louis Blanc och Delescluze, hwilket antydde en wiss blandning bland de walra, om hela resultatet kan bedömas efter de här uämnda. I departementet Nord lär Thiers wara mald; det monartiffa och frerligt sinnade partiet har haft en stor öfwer: wigt på landsbvaren, men deremot warit under: lägset i staten Lille. I Havre hafwa republika nerna wunnit en stor seger, men i lantfommuner: na reromkring blifwit totalt slagna. Från Brest och Bordeaux erfor man, att walen der försiggått under fullkomligt lugn; något widare fänner man ide. Det heter, med huru stora anspråt på tros wärdighet måga wi ide afgöra, att den nu fam manträdande consituanten endast skall fatta be slut om frig och fred samt om tillsättandet af en provisorist regering; längre from skola nya wal ske och en ny församling hopbringas för foftftällandet of en permanent regeringsform. Bismard gynnar — beter det från London — altjemt pla nerna till den Napoleoniska dynastiens återmänrandet till Frantrike; insättandet af en proviforist regering som första steget härtill hålles för sannolikt. J London anser man, att Gambettas sista detret stadat republikens sak. Hans afgång bar helsats med glårje af bela pressen i Bordeaux; tidningarne, med undantag af Sicle, säga, att Frankrike derigenom räddats från anarki. Treproceotsräntan höjre fig i fölid deraf icke o betydligt. Gambettas kabinettspersonal och prer fekten i Birondesdepartementet hafwa gått samma wåg fom Ganmbetta sjelf Det nya waldekretet utesluter endast medemmarne af be familjer, som regerat i Frankrite, såleres äfwen Napoleoniderna, en åtgård hwaröfwer ingen af dem bör funs na klaga, ty derigenom dehanrlas alla regentfamiljerna lika. I anledning af walen stär kejsar Napoleon i begrepp att från Wilhelmshöhe til franska folket utfärda en proklamation, hwilkens offentliagörante dock först kommer att ske, då wa: lens refultat blifwit till större omfäång kånda