Norrländska Korrespondenten – 11 februari 1871, sida 2

het — jernwägsfrågan — tunnat hålla honom hvar; hwaremot denna swårighet ffulle undanrödjas, om han erhölle det med ledamotskap i Andra tammaren förenade arvode. Fabritör Bern wille tolla den allmänna tystnaden säsom bifall men upmanade dem, som hade någon onnan tfondidat, att nämna denne, ty rent fock wore bält. Wid proswal i stersund i onsdags hade wisserligen jemte landshördingen, dottor Grenholm upstälts fom tandidat, men enligt tal. tillhandatommet telegram stulle man der wara willig att om Sundswall wore någorlunda enigt sluta sig kring hr landehöfdingen. Bolhandl. ZJaneson medgaf att det låter säga fig, hwad både samtalswis och offentligt blifwit vtradt, att förtroer dcembetsmän ej borde bli follreprejenz tanter, men ansäg att walmännen företrädeswis böra fe till dugligheten samt sörttarade slutligen orjafen till de delade meningarne i Östersund wara den, att dess watmän icke wille berönva Juamttand en duglig reprejentant i Förhna lammaren. D:r Äxell wånde sig först dirett mot wår be agde artilel med den förtilaring att den wådjade till mår cgoism och högjärd och efter att salunda tro fig hafwa affärdat den upstälde han sjeljstandig laratter och fasthet i grundsatser såsom nodwåndiga egenstaper hos en ritsdagsman. Finnas dessa så är en persons högre embete ett bewis på större duglighet. D:r Christiernin erinrade att Sundswall genom fin röstöfwerwigt sändt sin tandidat täll ritsdagen och att således S:ll denna gang borde wara med. oFwande och råttänlande nog att giswa alt på sterfunds önstningar. Dessutom menade tal. ati emedan br Asptund är lanoshojding i Jamtiand få är han en utomordenilig sör maga; ty det hafwa denna provins twå jednaste höjdingar wisat. Redaltör Struwe forilarade fig emot hr A:s ton: didatur icke på grund endast deraf att han ej war Sundswallsbo utan företrådeswis derjor, att han war en regeringens förtroendeembetsman, fom det slulle wara i hög grad barnsligt att utje tll soltets målsman. Betonade den principiella sidan af saten, erinrade om de tätt återtommande tilljullen, då tol: tets och regeringens intressen sta ratt mot Ymware andra och wille för fin det bespara en samwetsgran man den obehagliga striden mellan twa ojorenliga pligter samt föreslog slutligen till ritodagsman d:r Ol. Wilström. Detta wertade fom en eldgnista i en kruttunna; den ena talaren störtade upp efter den andra; lyrs tans högste man på pla:sen förenade jig med mar gistratens litterata ledamöter, med den wetenskapliga foltbildningen och med intelligensene högste repres sentant i en lätt och behaglig sparriot mot den djeriwa sättaren. Sedan Or Bern tort oc) godt sagt: jag ger aldrig min röjt åt Witström; han är få lärd att jag ej förftår honom!, sötte reltor B. i ett längre anförande och alt emellanåt Wändande fig emot den misshaglige talaren bewisa, Nej intrumfa att nutidens liberatism ide annat är än abjolutiam, hwittet wål om något är gammal, utz sliten jargon, att ingen bryr fig om tidningarne (och lilwål talades en hel afton öfwer och emot en tidningsupsats), att ung oc folk äro ett m. m. Hr Axell anwände med mycken högtidlighet ordet nonfeng om safer dem han ide tycktes rätt ha uppfattat och sölte gör troligt att en förtroendeembetsman icke är mera beroende af regeringen än en tidningeredaftör, en ordförande i arbetareförenin: gen eller en ffomafare. Prosten Saten ansåg fig böra göra en Half ur: säft för det han emot fin wanna blandade fig i por litiska sater. T. f. borgmästaren menade att intet fan wara princpielt oriktigt fom ej får i grund: lagen förbudet. Hr rådman Tengwall talade i bögre, patetisk stil om sosterlandslärleten, om lands: hördingar som med ära gått till erterwerlden, om att en embetsman tjenar ej för lönen utan sör sitt land o. s. w., o. s. w. mycket wackert. Wid slutligen anstäldt profwal förklarades hr Asplund fåfom kandidat och då ingen räkning företogs, ingen kontroll fördes öfwer de närwarandes kompetens att i frågan votera, kunna wi endast yttra att enligt wårt sförmenande majoriteten war emot landshöfdingen. Wi wåga i dag icke uptaga mer utrymme rörande rilsdagsmannawalet oc måste derför låta några widare betralteljer ligga öfwer till nästa gång. Sundswalls Hushållningsaltiebolag. Wid def ordinarie stämma sistlidne onsdag utsägs till ord: förande skolläraren A. P. Sundqwist. Ur den föres dragna revisionsberattelsen hemta wi om bolagets ställning följande upgifter: Untder år 1870 bar waror blifwit inföpta för 121.421 rer 3 öre rmt och försälta för 95,389 rir 42 öre, på hwilken rörelse bolaget erhållit en nettobebållnina af 2.161 rer 21 öre. Enliat belslutet ten 31 sistlidne December bade bolaget följunde ställning: Tillaångar 411.738: 97. Stulter. 39.577: 76. Arets nettowinst, sördelad på 1433 ft. aktier pör pr aktie 150,8 öre eller cirta 15 procent. Öch som rätenskaperna äro örta med ortning oc) neggranhet, sa få revisorerna tillstyrka Sundd: .A iininin RKS nt KKR RR