Article Image
LUIIICS. AN f-ulctmcoöb TONTELER TC at upplludl. Walen i Paris hafwa försiggätt utan vordnin: gar Garibaldi är wald för Nizza. Oron: Det republikansta particts lifta bor segrat. Fortfarande räder afbrott i trasiken. Det lungliga förslaget till ombildning of mårt förswarewåsende är nu till fine hufwuddrag bekant för wåra läsare. Och litet hwar fan således nu döma om de bäpnadswäckande och oroande bördor, som regeringen will att wi skola lägga på oss. Wi skola icke i dag inlåta oss på någon granskning deraf utan blott uttala wår tilliredsställelse med utgåns pen af Andra kammarens wal till förswarsutskottet, dwars ledamöter wi i förra numret urrätnade. Kapten Mankell och Swen Nilsson från Österslöf hawa framlagt hwar sitt sörslag i den wigtiga angelägenheten oc) man tan derför hoppas ott trigss ministerns plan skall underfastas en omsorgesull och uplyst granskning. — Kapten Mantell är, som bekant, en af wensterns mera framstående män, och bar genom sin sjelfständighet och frisinthet t. o. m. ådragit fig förföljelser från högre ort, såsom då han sistlidne sommar wägrades permission för att idka militärhistoriska siudier. Han skall icke gå in på någon förswarsorganifation, fom ej skulle hwila på indelningswerkets afssaffande, hwiltet äfwen fordres of Swen Nileson, fom i detta stycke tan an: ses gifwa uttryck åt en enhällig opinion ibland södra Swerges jordbrukare. — För tillsället synes, i sanning, Andra lammarens flertal föga gynjamt stämd för regeringens proposition, såsom framgår bland annat deraf, att icke mindre än 55 af dess ledamöter undertecknat kapten Mankells motion. En rönklig jemmerlåt upstämmes häröswer af nigra ftora tidningar i Stockholm, de der tydas hajwa tagit på entreprenad att med lock och pock afnarra eller aftwinga representationen ett möjligast odetingadt bifall till kungl. propositionen. Det är omöjligt att utan ledsnad, ja Harm, fe de många förföf, fom göras för att uphetfa passio nerna, t. o. m. de alra sämsta och föra diskussionen in under derae domwärjo, hwarest ett nyttert och betänssamt ord betyder platt intet. För detta äns damäl lemnas inga medel oförsötta. Apolryfiska historier, witnande om ganssa berömwärda antag för sagodittning, berättas om widunderliga tyska ploner på Karlskronas eröjring eller om hemska ränismiderier blond den mängd tyskar, fom dosatt fig i Ståne. Wore de ide så dumma skulle de wara besatt löjliga, dessa naiva preussiska geheime råd, hwilta för den förste bäste resetamrat i en jernwägswaggon pladdra om djupa statshemlig beter. Meningen, tätt genomssåädlig., är naturkgt: wis att skrämma upp folk, tomma dem att se fpör fen midt på ljusa dagen och derefter få dem i ett dylikt titlstånd af öswerretning att gå in på snart sagdt hwad som heist. Hand i hand med detta andeffåderi, i hwilket Göteborgspostens brefskrifware Göran upträder fom både Olfe Ljugare oh Per Sannare, gå försök att tillskapa öfwertygelsen om en allmänt ut: bredd opinion för regeringens plan. För detta ändamål göres det mesta möjliga of soltmöten, der säsom i Kalmar en massa embetsoch tjenstemän, civile och militäre, ropa ja och amen till regeringens då ännu obekanta plan; Under det att motjatta opinioneyttringar antingen förtigas eler förlättras. Så har t er. Altonbladet, fom under enbriten Arbetareföreningarne och förswarsfrågan tycktes wilja redogöra för de talrika arbetande klassernas i wära städer äsigter oc) önskningar, med afscende på fullständighet och opartisthet wid detta återgilmande lemnat ofantligt mycket att önska. På samma gång tidningen gör plats för den lilla och obetydliga Sölwesborgsjöreningens tillslutning till förra delen af den belanta Norrköpingsskriswelsen, har den ide ansett lämpligt att tll fin widfiräcdta tläfar rekrets bära budffapet om Malmö arbetareförenings beslut, fom fföt förswarsirågan åt sidan men uftat framhöll behofwet af större politiff jemnlithet. Det stora bladet, fom en gång med ära warit framåt slridandets och frihetens oförffrädtafte bandrförare, återgifwer utan reservation Sundswallspostens söga bedrande utgjutelser emot wårt samhålles arbetare: förening, men har — såwidt wi kunnat uptäcka — icke warit nog opartisk att ens omnämna hurusom den stränga och bittra förkastelsedomen af såwäl för: eningens ordförande som ock af oss tydligen bewisats hwila på falska förutsättningar och ensidig upfott: ning. — Men vm dylilt lan sle på det färska trä. det, hwad skall ide då wara möjligt på det torra? Det i torsdags sammankallade walmötet, fom bewistades af bortåt 200 perjoner, war i hög Arad egnadt att fromfalla alwarliga, ja nästan sorgliga betraftelser. Hos många, många af de närwarande wäckte den bittra, personliga syftningen i flera tronden djup och rättwis förtrytelse och mer än en fåg med förwåning och medlidande, huru lidetserna

11 februari 1871, sida 2

Thumbnail