Norrländska Korrespondenten – 9 februari 1871, sida 2

t tara att bliswa omringad, undgick detta öre en: rust genom ett hastigt återtåg, efter det äfwen han bare försökt att hejda wåra operationer genom åberopande af konventionen. Dijon blef den 1 febrnari efter en lätt fäktning besatt af wåra trupper. Engelska regeringen har tillkännagifwit för Jules Favre och fejfar Wilhelm, att hon ftäller till deras förfogande munförråd för Paris provianterande, när de båda derom uttrycka en önskan. En engelsk tidnings korrespondent wid sachsiska armetåren hade d. 1 dennes ridit in i Paris. Wid stadsporten ropade hopar af nationalgardister: Ned med preusfaren! Han förtlarade att han wore engelsman od) red derpå, utan att man gjorde honom något för när, igenom hela staden ända till Champs Elyfges. Han fann stämningen i Paris mycket ned. slagen, men der herrskade öfwerallt ordning. Ga: torna hwimlade af uniformeradt mansfap. De flesta butikerna woro stängda. På gatorna sägos owanligt många litprocessioner. Twå dagar förut hade folkmassan plundrat köttförsäljningsbodarne. Bland de förråd fom ännu funnos i behåll war en stor del ffämd. Boulevarderna ha ej lidit fynnerligt af bombardementet; deremot äro husen omkring Champa Elysces mycket skadade. Från Paris skrifwes d. 2 d:s, att medlemmar af den derwarande regeringen skola d. 10 begifwa sig till Bordeaux för att för nationalförsamlingen aflägga rätenskap. Jules Simon har uppgifwit sin afsigt att afgå till Bordeaux som delegerad. Trochu har offentligjort några bref, hwari han wägrar mottaga någon kondidatur till constitu anten. Gambetta bar ten 1 t:s utfärdat följande pros klamation til franska folket: Merborgare! Fremlingar hafwa tillfogat Fronk rike den arymmaste förolämpning, fom wårt folk i detta farliga fria, hwilket war ett öfwerdrifwet straff lör wåra wiufarelser och swagheter, war ber stämtt att uthärda. Det eintagliga Paris, be twunget genom hunaer, kunde icke längre afhålla de tyska horrerna. Den 28 bar det vufat under. Staten Paris förblifwer ännu intact. Detta är den sista ynnest, fom genom moralift storhet af: twane barbarict. Entast fåstena öfwergäfwos till fienden, men ännu i sitt fall efterlemnare oss Parie lönen för te heroiska ansträngningarna. Unter fem månaders lidanden och umbäranden gaf tet Frankrike tid att återhemta fig och att samla fina söner till att wäpna fig och bilda nya härar, som wisserligen äro unga, men tappra och beslutsamma, och hwilka ännu endast felas en wiss solititet. Paris hafwa wi att tacka för det wi äro beslutna att handla patriotiskt. J wåra bän: der hafwa wi alt hwad fom behöfs för att hämnas Paris och befria of; men det tyckes fom ett elakt öre will bereda oss ännu större olycka och smärta, än hwad fom skett genom Paris foll. Utan mår wetskap, utan att underrätta eder ber. om ech utan att begära wårt råd, undertecknare man ett wapenstillestånd, hwars klanderwårda lättfärtighet wi nu för sent hafwa erfarit, ett wapenstillestånd, som till preussarna öfwerlemnar ännu af ess besatta departement, som förpliatar oss att under tre weckor förblifwa i stillbet, för att under dessa lanrets sorgliga förhållanden låra en nationalförsamling sammanträda. Wi avbölld hos regeringen i Paris om förklaring öfwer dessa förhällanren. Dit intills förhöllo wi of tysta; innan wi wånde oss till eder, wille wi afwakta den utlofwade ankomsten af en regeringg8smetlem från Parie; wi hade beslutat att nerlägga wåra fullmatter i bang händer. Den härwarante rer gerings-afrelninaen har wiljan att lyra, för att gifwa en pant på fin moderation och gota tro, men bon will uppfylla fin pligt, hwilken är, att man ide lemnar sin plats få länge man ide är dispenserad rerifrån; delegationen wil, genom sitt exempel bewisa wänner och fiender, att ren remo kratiska regerinaen ide blott är den största, utan äfwen ben samwetsgrannaste. Från Paris bittom ingen, och sålunda måjte mi, kosta hwad det wil handla, för att omintetgöra den perfida fombina: tion, fom är uppaiord of Frankrikes fiender. Preuesen gör räknina på att wapenstilleståndet skall enerwera och upplösa wåra armeer och det beppas att en församlina, fom efter många på hwarantra följande olyckliga händelser fomman: trärer, under det förfärliga intrycket of Paris fall mäfte wara morlös ech böjd för att aataga en skymflia fred. Af of beror det att låta tessa beräkningar komma på skam och alt utwerka att de werktyg, hwilka woro bestämda att döra mot ständet, twärtom återupplifwa och höja detsamma. Låetom of begagna wapenstilleständet till att ins öfwa de unga trupperna och att pådrifwa orsanis sationen af förswaret med förstärkt energi, låtom oss uppbinga alt för att, i stället för den reaktionära fega kammaren på hwilken fråmlingarna hoppas, en i sanning natienel och republikansk församling måtte komma till stånd, en församling fom mill freden om densamma försäkrar landets beder, rang och integritet, men fom är lika beflutab för kriaet om endast dirigenom fan förhin