kriget sel. Municivalrådet i Bordegux antog d. 31 jan. ens hälligt sötjande declaration: Municipalrådet i Bordeanx protesterar emot hwarie iredswitfor, fom ide fulltomligt skyddar den franska nationaläran. Mus nicipalrådet beswärjer regeringen i Bordcaur att swarblitwa på fin post och med yttersta energi för: bereda krig till det ytterfta. En tejfertig skrifwelse förlänar kronprinsen märdigheten utaf fronprins af tyska riket och predikatet af fejserlig höghet. Denna wåärdighet öfwergår till hwarje kommande thronföljare. Generalpoststyreljen tilltännagifwer, att wanliga öppna bref emottagas, för att befordras till Paris, emot den före krigets utbrott gällande taxa. Förseglade bref är det icke tillåtet att afsända. Man käånner nu de wäsendtligaste militära be: stämmeljerna, som aftalats mellan generalerna Beaufort och Moltke i anledning af det d 28 jan. undertecknade wapenstilleståndet Det är swårt att finna ett betecknande namn för det förhållande. hwari hufwudstaden Paris nu kommit, emedan det är ett mellanting af fapitulation och cernering. J Ejlar Wilhelms telegram d. 29 jan. till Ejjarinz nan Angusta begagnas icke ordet kapitulation: der säges blott. att rParis fortfar att wara cerneradt. NKandra sidan äro de widtagna militäriska beftäms melserna af den art, att Paris icke fan göra något wertsamt motitånd, i fall den franska konstituerade församlingen emot förwåntan skulle besluta krigets fortjättande efter d. 19 d:6. Samtliga fästena i Paris omgifning äro redan beiatta af tyskarne, hwitta genast hafwa i dem anbragt groft artisleri för att desto bättre kunna dominera Paris; linietrupperna och de mobila skola såsom trigs ångar utlemna sina waven, utan att dock bortföras från Paris; först sedan detta wilkor är uppfyldt, skall staden ega att proviantera sig. Den inre säferhetstiensten får icke beförjas af den aftiva armens soldater, utan skall anförtros åt det seden taira nationalgardet i Paris, d. w. s. åt borgare om 35 till 15 ärs älder. Om utlemnande af de stora militäriska förråd af alla flag, fom finnas i Paris, talas det icke; man må fåtedes antaga, att det ut: lemnande af waven, som är fastställdt i ftilleftåndsdofumentet, inskränker fig till de olika wapen, fom höra till franffa armecns sältutrustning. Eucieinten, eller den inre mur, fom omgifwer Paris och hwars armering är myfet betydtig, förblifwer i fransmännens händer. Detsamma är förhållandet med Fort S:t Vincennes, fom ligger på östra fir dan om Paris mid ingången till Bincennesparten, endast 3,000 steg från den inre muren, och jom fulltomligt dominEras of de längre åt öster fram: stiutna såstena Nogent och NRosny. De tyffa för: poster, fom skola upoställas på mellanrummet meltan fästena och Paris, få icke omma encienten När: mare än på 500 stegs afftånd. Man fer af deesa bestämmelser, att Paris nu är cerneradt så tätt och få startt, att ert återupptagande af striden emot den tyska belagringsarmeen skulle wara meningslös. Å andra sidan har dock det yttre skenet blifwit ber waradt, fom om Paris ännu hade dibehällit en del af fin frihet och motståndskraft och ide wore aldeles prisgifwet åt segerherrens nåd. Det är ej swårt att slönja, hwilta motiv hafwa medwerkat