Norrländska Korrespondenten – 7 februari 1871, sida 2

hr tee AE OT YTA 1 YTTER TTFT I11) MIL SVIS mun, der sammanlagda fastiahets taxeringewärdet ö swerstiger 200,000 rer, skall, äfwen om nämnta wärde ide uppgår till Juut 200,000 rer, likwäl aflemna en bäst, men att kommun, hwars tare: ringswärde ide uppsår til mer ån 100,000 rir, stall från ffylvisbeten att tillhonrahåla häst wara t och bållet befriad; att häst för att waru möns stergil, stall wara kraftig och hålla minst 4 fot 6 tum bafom sateln samt wara försedd med grimma, täcke aj ylle, ryttton, en särskild omgäng häsiskor, samt foörer för tre tyan; att längder öfwer det hästantal, fom på särant sätt fon inom mederbö: rande regementens och kårers förläggningsområten pårätnas, upprättas fögteriwis oc genom landshöftinge-embetena tillställas wererbörante regement8cd) kårchefar samt hwart 10:de år för: nyas; att hästarna skela sist tre manarer efter deras aflemnante wererbörante tommuner med kontant af statewertet ersättas efter det pris, jem wir markegångesättning inom bwarje riftritt blijwit bestämtt; att mera än en sådan uppsättning af hästar ide må unter samma lrig funna någon kommun åläggas; att statswerket till de mottagna hästarna bar full eganterätt; och att, om gerom fåran hästleverans sörlust skulle nägen tommun tilsky7ndas derigenom, att de levererade hästarna betingat högre pris än martegängastaxon för sä. ran häsk bestämmer, tenna förlust slall i likhet med hwarje annan kommunens aua skattskyltige, efter ren inom kommunen gålante beskattnings. grund, fördelas; att den extra retering nu under: tostlade jorden, fom tar fis ålagtt att mir utbiott af frig uppsätta och utrusta manskap, i stället måtte tilljöreintae, att wid sarant tilljälle till staten ers lägga ett mot tetta deras åliggante swarande fon: tant belepp, hwiltet bör wid markegängesättning tich siffran bestämmes. Sjukwärden. J asseende på sjutwårten för armen görae åtstiliga framställningar, af hwilka wi enrast omnämna, att ala indelta iusanteriregementen föres slas til erhällanrve af ytterligare en andra bataljong-lifare; att ätskilliga första och antra batal; joneläfare wid uppgifna regementen och kårer böra tilfätrad; att ertva föltlätaresfåren må ökas till ett antal af 80, hwilka benämnas reservaläkare i föltläfaresfåren, o. s. w. att wid injanteriet må utbiltas til sjufwårtesoltater ett antal af fer på hwarje stamtompani och att antalet wid specialwapnen bestämmes til tre på hwarje ftatron, batteri eller kompani, att underwiening wid mi. litär sukhusen ät tessa få snart ske tan anordnas elc. Löneregleringen. For de wigtinga förånoringar, hwilka, beträffanre aflöning till få wäl indelta fom wärsware armen, blijwit föreslagna, fan nu ide, i anseente till ret härtt anlitate utrymmet, närmare reto öras. Wi erinra entast i afseende på inrelta armån derom, burusom förslaget blifwit, att staten måtte från och med 1872 öfwerstiga skylrinbeten att bestirira amorteringen af armegn8 acorteskult, för hwilket ändamål 50,000 rer af rifsvagen begäreg, samt witfommande ten wärfwade armen att ten se I. passåvolansen må uppböra samt att kronan i ftäls let skulle öfwartaga ej mindre refrytering och res montering än ock anskaffning och unterhåll af manskapets perserlar m. m. Förswarswäfendet å Gotland. Beträffande tenna fråga göras enahanda frame ställningar, som tillförene blifwit gjorta, hwaran densamma här förbiaås. Efter tenna framställra förslag röranre sjelfwa organifationen af lantets förswarekrafter angifwas erforderliaa hjelpmedel för att dessa krafter skola funna bringas till fin rätta anwändning, hwarjemte retogöres för de kostnarer, fom dermed äro förknippade och hwartill särskilda medel böra anwisas. Til sådana bhjelpmetdel höra: wapen, ammunition, beklärnad, befästare platser, förrårsbygnader, strategiska wigtiga kommunikationsleder o. s. w. Ä Enliat statsråreprotekoll, bifogadt k. m:ts når diga proposition till riksragen angäende landtför: swar ts ordnande, har h. m. konungen i ftatsråtet ten 13 oltober 1870 yttrat till protekollet följande: Ejter de förberedande arbeten, fom under flera år egnas åt den wigtiga frågan om ett bättre ordnante af mårt landtjörswar, finner jaa tiden nu wara inne och ide funna uton wåta förspibas att bringa tenna fråga til slutliat afgörante. Jag är derföre sinnad att derom framlägga förflag redan till nästa rifstag. På Rikesalen wid öppnandet of 1868 års riksdag och wid flera andra tilfällen, offentligen oh enskiltt, bar jag uttalat min öfwertygelse om wije ten och äntamålsenligheten teraf, att wårt urins bemska egenvomlisa förhållanren uppmurna in: delningewerf, hwars helar är aenom Gruntlagen befästar, bibehälles till fina hufwurgrunter orub. badt. Denna min öfwertyaelse stär fast; och jag anser följattligen det na oraanisatiensförslaget i q 4 q3WqRohgl2