Norrländska Korrespondenten – 4 februari 1871, sida 3

———2C 7 sLDTÖ 0 — mettetas om bufwutinnebållet af öfwerenekommelwan mid Paris jertene kari:ulation: IVapens stibeståndet inträter i Paris genast, i derartementan om tre bagar oc slutar ten 19 Februs ari på mittanen. En temurfotiongslinie fojts ståes, fom skär departementen Calvares och Orne och fom lemnar åt tuff ockuperina tepartementen Sarthe, Cure et Loir, Poir et Cher, Loiret och Yonne samt hwad fem ligaer vorvoft derom, untantaganted departementen Pas de GCaltaig och Norr. Bestämmande af tiden för mapenfitilles fränret8 början i tepartementen Cöte VOr, Doubs ech Jura samt mid Beliort förbehålles. Jntill dass sertgå kriasoperattenerna terstäres, inberäfs natt belägringen af Belsert. Strirekrafterna till sjös inbearipas i wapenstilleständet, med meridian hån Dinkirqune fom romarkationslinie. De mollan wapenstiheståndets afslutande och unterrättels jeterminen ajenta uppiän ate priser blifwa lems nade tillhakoe. Wal skola ega rum til en före jamlina, som sia! uttöta sta öfwer wilkoren för fria eller sret. Ter försammngaplars har Bore rennx bltiwit bastämd. Samtliaa Paris forterna blifwa genast örwerlemnarde. Starewallen skall desarmeras. Linien, marintrupperna och mobils gardisterna äro kriagefaångar, utom 12,000 man för inre säkerhetetjenst. Krigsfångarna stanna under wapenstillestäntet inom starens portar. Deras wapen skola oflemnas, men nationalgarret och genetarmeriet behåälla wopen för fölerbetgtjenst. Alla franctireur kårer skela upvlösas. Fr. tysk sida skall få stor lättnad fom möjliat göras åt re fronska kommiesarierna, fom proviantera Paris. För att få lemna Paris serrras franskt tillståndebewis med tysk viserina. Paris kommun betalar i statekentributien 200 millioner francs inom 14 dagar. Offentlia egendom får ide bort. förus under den tid wapenstilleståndet warar. Historien om Paris sapitulation. Sedan Jules Favre och Biamaick haft fin förs sta sammantomst, höll i Verfailles ett kriosrår, bwari kenungen och kronprinsen of Preussen, Bits marck, Meltke och Noon teltogo, och bwari beslöts att förfastu Jules Fovres besäran, att Varis? aarnison skulle tihåtas tåga bort med militäriska bedersbethaelser på det wilkor, att ett upphåll på flera manarer i fieati tligbeterno slulle inträda. äfwenletce bleswo kriaerårets metlemmar ense om att wånra bifall till Jules Favres andra begäran, att tyskarnes inryckante i Paris ej skulle sle unter form af ett trinmjtag, hwarjem:e ret förklarates, att inaa andra kapitulationewilkor än re mid Setan och Metz funte antagas. Derefter föresloa Ricard att beta franssa arvmeen skube fame mandragas bafom Loeirt-floden, och att bela norra Frankrile flute till freteslutet hållas besatt af ty. skarne. Åwen detta förslag synes hafwa blifwit förkastart, tv setnare underrättelser förklara bes stämtt, att Paris-armeen skall bliswa krinefången, eburu det ej bestämet synes, om ten kommer att föras till Tyskltand eller tvarslauna i Paris, ty bårartelarne uppgijwas i telearammen. Af de öfriaga wilkoren för kapitulotionen wet man ännu ej synnerhinen mycket: fästena kring Paris öfwerlemnas Åt tyskarne, hwilka reran fl. 10 f. m i söndars befatte tem, och staren Paris betalar 200 millioner francs till fienden, men får dock previantera fig. J anledning af kapitulationens osslutande bar stor uppständelse warit råtande i Paris. Mivdare unterrättelser om pararisarnes bälpnina safnas ännu, äfwensom man ide wet något mer säterhet om bet sätt bwarpå regeringerelegationen i Bordequx och särskildt Gambetta mottanit underräts telsen om hufwudsstarens fal och om ten famtir biat ingängna wapenhwitan, bwilfen, egendomliat non, i ett telegram säges ide omfatta Belfort och Bourbalis ormE J nåara telearam, äfwen i ett från Bordeanx, hette det, att Gambetta ämnade finna fig i det nörwåndiga, men tod träda ut ur renerinagen. Litwäl npplyser ett sednare telegram, att ban will fertsätta kriget till vet yttersta. Den flera aänger tillämnate konstituerante förjamlsingen skull nu ändtligen, d. w. s. inom 14 dagar, soammanträta i Borteaux eller Teurs, hwilla båda slärer nämnas fom tess somlinasort. Afaörandet om fretens afslutande eller tris gets fortsättande skall hänskjutas till constituanten. J Värsdailies bafwa wål retan unterhanplingar om fret warit å bane, men teck ej ledt till når aot rafulstat. Biz marcks forprinnar bafwa näms ligen stiait aansta batyrliat sedan sammankomsten på slottet Ferridred i sisttitue September månad. Han lär vu fortra — man ryfer, då man läser tet — Ehjass och Lotrbrinaen, en fransk koloni, 20 trinestepp och 4000 millioner francs i krigskostnarer), och föga troftatärretatt han stulle giiwa efter i nå ot, emeran Frankrilked ställnina vu är swårare än någonsin, och de öfriga makterna ej bafwa mor elger benägenbet att kraftfullt interve nera till Frankrikes förmån. Bombardementet af Paris har öfwerallt i Frank rile gjort det frultanswärdaste intryck. Ett bewis derpå må en t tivningen Gironte meddelad artis , ee