Norrländska Korrespondenten – 4 februari 1871, sida 3

Article Image
lig, emedan den tunde ske smaningom under en längre tid, då faran för ett fientligt anfall ej för närwarande lunde anses öfwerhängande. Dertill fom, att jwensta foltet nu mer än nagonsin wisade sig willigt att ätaga fig Stade offer för sörswaret, både hwad personliga mödor och penningutgister beträffar. Till sist framställdes åtstilliga oanmärt: ningar mot den del af förslaget, som handlar om löneregleringen. Or Lefjer gillade äfwen i hufmud: fat förslaget och uttalade särstildt fin tillszedsställelse deröfwer, att detsamma affåg upprättandet af en särssild militärtätarelär med en gencraljältlätare i spetsen. Mot bestämmelserna rörande tförfhvarsmär fendets ordnande på Gotland giorde tal. flera Inwändningar och ansäg baft, om detta förswar tunde ordnas hufwudsatligen på enahanda sätt fom i det öfriga landet. Ör Per Nitsson i Espö wille ej medgifwa indelningswerlets upphäfwande. Hr Kol modin uttalade äjmen fora betäntiligh ter mot en särskild sörswarsorganisatrion för Gotland. Wore den derstädes befintliga anoroningen sullt ändamalsenlig, borde den tillampas öfwer hela landet. Wore deremot förswaret i det öfriga landet bättre och starkare än på Gotland, borde ön fomma i åtnjur tande af samma organisation med de modifikationer, som kunde härflyta af Gotlands isolerade läge. Hr Törnfjelt motsatte fig indelningswertets dides hållande, fom han ansäg hafwa warit mycket ffad: ligt för Swerge, enär det in öft landet i en såter. hetssömn, hwarunder sänslan af hela foltets pligt i afseende å deltagande i förswaret alltmer förswagats. Fäste för öfrigt uppmärtsamhet på wigten ar öfningar och disciplin och förordade jöndagstrigsftofor för ynglingar mellan 16 oh 20 år. Or J. Rundbäck hade äfwen åtskilliga anmarlningar att göra mot förslaget och betonade, bland annat önskligheten deraf, att den manliga befoltningen i wisja kusttratter, hwillen utgjordes af de förtrffligaste sjömän, hade tagits i anspråk för flottans beman: ning. Or Jöns Pehrsson ansäg det stola wara en stor olycka, om det föreliggande förslaget blefwe antaget, men en icke mindre olycka wore, om ej nu en organijation af förswaret blefwe sasistalld. Den stående armen war, enligt lal. förmenande, alls ide egnad att underhålla det medborgerliga sinne och den samhällsanda, fom wore få nöowåndiga för att äftadfomma ett starkt sörswar. Hr Oloj Larsson lade utskottet på hjertat att icke wid ordnandet af denna fråga äfidosätta de s. t. jrijocknarnes i Nerite rättigheter. Härefter remitterades propositionen till statsut. ffottet med förständigande att, i handelse ett förs stildt förswarsutskott blefwe tillsatt, öwertemna den till detjamma. Wid remissen af kgl. m:ts förslag till förjattning rörande sparbanterna utialade hr Gumelius några anmärkningar, bland annat mot bestämmetserna om wiltoren för sädana banters upplösning, dem talas ren ansåg i wissa hänseenden wara för stränga. De bordlagda motionerna fom härefter remittera: des till wederbörliga utslott, Jöranlevde derwid i allmänhet ingen diskucsion. J afseende å hr Lars Erssons förslag om öfwere flyttande aj kyrtostämmans åliggande på fommunal: stämman anmärtte hr Ehrenborg, att detta förflag wore till fin syftning allfför både reattionärt och statslynfligt att förtjena bifall. Motionären och br Uhr bestredo denna uppsattning och påpekade att jörslaget endast afjäg att få bort lsyrtoherdes jjelf: strifwenhet fåfom ordförande i tyrkostämma. Hrr Hesitröm och Hjelm ansago hr Forsbäcks motion om accis på tobat icke förtjena affeende och att de medel, som man härigenom trodde sig winna till förswaret. lkunde lämpligare anskaffas genom en dirett bestattning. Hr Forsbäck och Törnfelt för: ordade icke desto mindre der ifrägasatta beslattningen, enär densamma träffade en wara, fom med rätta kunde kallas en öfwerflödsartilel. HrHierta trodde förslaget ega få liten utsigt till framgång att han uppmonade motionären att återtaga detsamma. Hr Gumcelius wille fästa bevillningsntskottets uppmärisamhet på nödwändigheten af att wid fastsiallande af tull på tobak noga skilja mellan stjellar och blad. Wid remissen af hr Kiertas motion om inrättande of en jjerde llassens påssagerarewagnar på jernwågarne, framställde motionären det alternativa förslaget att faftställa afgiiterna för de nu befintliga trenne klarserna till resp. 60, 45 och 30 öre milen, hwilten tara skulle förmå mången, fom nu refer med tredje kloss, att, i anscende till den obe: todliga prisskilnaden, wålja den andra. Hr Swen Nileson från Cher lök anfäg en fjerde Hof öfver: flödig, då man ju tunde sälja passagerarebiljetter till boskapewagnarne. Andra tammasen beslöt för sin del tillsättande af ett särskildt utskott, bestäende af 14 ledamöter, 7 från hwardera kammaren, för behandling af alla frågor rörande landtförswaret. At talmannen och setreteraren uppdrogs att gruppera de motioner, fom tillhöra tillfälligt utskotts behandling, och afgifwa förslag om antalet af dessa utskott och nämnda motioners fördelning på desamma. Wid motionstidens slut i lördags woro i Första kammaren wäckta 33 motioner och i Andra fam H

4 februari 1871, sida 3

Thumbnail