Ao Päatatnakc, Majle Hora om mwiqliga Teformet, syftande till större lilhet ijor lagen samt en utmwids gad politisk frihet företagas till detta folts förmån. Chefen för civildexartementet, statsrådet Berge strom, befwarade de hurwudjatligas:e af desja an: indittungar, men wille åt de satunniga owerlemna att bfwara de detaljanmärlningar, som mot de försflagna medlen till fo. vargvertelts or-nande blumte framstatoa. Jnlonstitutionetlt tunte det ej telae. em regeringen förestog swensta foltet att åtuga sig batäckande af en sluld för och förswar. Deu af hr Menkell uttalade sarbagan för ett möj ligen inom fort rörestarnde fredsorott wore ej få alldeles ogrungad, då ett frid, wid den närwarande ställningen i Curopa, lunde utörya när som hern. Mit regeringen gjort sig säler på framgång af sitt sorslag more wål ej något, hwarför hon burde nppe bära förebråclser. Man bade förmodat regeringens mening wara att låta frågan om anflogen HU lör: swarsorganisationen blijwa beroende ar gemensam vofering; denna förmodan more oc rigtig och rege ringens mening i detta hänscende dfwerensHämde sulltomligt med grundlagens både mening od) buo. Hr Mantells åsigt om wår flottas unterordnade wärde wid wårt förswar wore allmänt betant, ed) uttalad äfwen wid förra riisdagen; men densamma hade ej då wunnit något asjcende inom ritadagen, bwarför det wål ej tunde begäras, att regeringen sjulle såsta sia derwid. Ör Jöns Pehsson bellagade, att inga försök blijwit af regeringen gjorda till indragningar eller bespingar, hwitia dock tal. ansage gansta wal funna foretagas å alla hufwudtittarna, ärwen den förfta, på jamma gång man inskräntte utgifterna för jernwägsbygnaderna. Grefwe Sparre anstälde en granskning of den f. propositionen i fin belbet, hufwusdsalligen gåente derpå ut att wisa. att t regeringen urattiatit begagna flere utwägar, fom stode till buds, för utt afiud femma belparingar. Metel till jörjwarswåfjendet borde bewiljas, men tillgängar dertill borde man till en del ätminstone berera fig genom att minsta onödiga utgifter. Surslitot papetade tal. åtslilliga i hans tanle onödiga tjenster, fom unde inoragas och andra fäderna, hwill.a woro allt för rundligt af lönade. Betndliga buparingar tunde bland annat, ästadtommas på jerunwägetrafilens stat. Tal. hade en gång påstätt art uigiiterna för jernwägztrafilen funte nedsattas med I miltion. En minsluing of 70),000 rör hade redan weesttligen cat rum, men det återstode ännu 300) 04H rdr, tom lunde paras Witare yrlades, att jernmägsorgnadsstyrelsen måtte indragas, få mycket mer fom den genom twänne högjt otika kosinadsjöslag för norra banan wisat jin ociterrätttighet. Lilaså ansågos en del af de behöfliga medten lunna anskaffas genom påläggande af en lämplig tobakestatt. Cycren för fjörörtwarsdepartementet, statsrådet frih. Lejonhufwud, ansågs vält att ide ingå nde gon utförligare dilusfton om förswarsjragan, så myfet mindre fom K. Mets sörslag rörande dens samma wore att förwänta om nagra dagar; och wille för påpela, utt hwad som b.ijwit be: gärdt end ast wore det onndgängligaft nödwändiga, och sälunda afsåge att åstadtomma en frigsvereds stap, utan cndasi en jörberedelse dertill. Statsrådet Bergström upptog till bejwarande af grywe Sparre giorda anmärtuingar oc wisade, hwad sarstitot angin ige trofilsloftnaderna, att de: jamma blifwit mer nedsatta, an grefwe Sparre anfett möjjligt. Ör Hedin, bwitlten även uttalade fig för önftligheten af att brsraringar blijwit gjorda för bes stridaunde af åtminitone en del at de begärda ute gifterna, framhöll dessutom i fynnerhet behofwet af, att regeringen intoge en traftsull ledande ställnang gentemot rerresentationen. At: få nu ej more för pällandet, ansage han wara benvutt ar slera vinftans digheter. Widare klandrade tal. den af regeringen eller närmast utritesministern förlidna sommor Witz tagna åtgärd i anlednina at det missnbje. Polttid: ningens uttupcksiätt om det turta fnigaforingssattet ech de belanta segerdepescherna, hos prcussiska re: geringe n wäckt. Å. exc. utvifes-minilfter vara härpå, att Han, enär Pesttidningen wertligen är m o ficiela organ oc fafom säådan äfwen gåller i antlanoct, ansett sig böra jramftälla en neialt för deri Dive kommande yttr: , jom lkune anses förnörmande för tyska kejj Cu födan ursatt hade warit på sin plats. ufwen om den förnärmade warit en än få ringa furste. Ått inskränta sia toll en redcogö relse för den ställnina, hwazi Posttioningon star till regeringen, detta hade h. exc. ep innnat eller welat, enär man deri, med rätta, endast skulle ha fett en . fism. På sarma gång derför em sådan redogö. relje blijswit aigliwen prenssiska regeringen hade oc en antydan temnats om det fört, hmarpå fivcnska regeringen ämnade för framtiden jörcövgga får dana händeljer, fom den aj preussisia :egeringen öfwertlagade. Det:a kunde ste pa twänne fött, ans tingen derigenom, att den dsteis egen skap, Pol: tidningen nu eger, öfwerfepetasecs på någon annan tidning, eller dertgenom, att Rofttis ningen gjordis ( : :, 3 e2. ) 6,