jag stulle fiska. Detta gjorde att jag fom i beröring med folken på skeppen. Det är icke alltid det nappar, då har man tid ett göra iakttagelser. Jag gjorde mina iakttageljer: huru lyckliga de tycktes wara des sa skeppsmenniskor, under utöfwandet af sina pligter, huru alla dessa nationaliteter, som här lägo sammanblandade med hwarandra, i fred och ro utförde sina wärf och sfämtade och nojfade med hwarandra och trifdes godt tillsamman, huru de gjorte hwarandra små tjenster och hjertligt tackade derför. Jag fåg mycket fom jag sörr ej sett och skulle iust till att nedskrifwa mina refleksioner deröfwer, för att skicka till ev då, till min bestörtning, bläcket bade torkat bort I mitt stora präktiga bläckhorn. Det war också fasligt warmt förliden sommar, fom ni nog minnes, och innan jag hann skaffa mig mera bläck, hade det stora kriget brutit ut och sedan fanns, enligt mitt antagande, ingen tid för er att läsa mina bref eller plats i er tidning att införa dem, om ni få welat. Nu tyckes förhållandet mara annorlunda, då ni ger uten tidning mer i weckan. Jag nåstan anade denna katastrof — det stora kriget. Ty. intet duger det hr redaktör att, då olila nationaliteter i fred oh ro umgås med hwarandra och finna nöje i BOmarandras. fällftap. Intet duger det att, de börja inse att, de äro bröder, att de hafwa samma intresse, samma mål. . De kunde derigenom börja att tänka — Åsne: tanfar. Tänka tilljammans om hwarjehanda safer, som efter deras sätt att se, wore rent af förderfliga för dem. De kunde t. ex. komma att tänka på lonungsligheten —konungsligheten med Guds nåde och finna den få och få, om intezwärre. Jo det wore just wackra tankar! Gifwes bättre bewis att, detzär farligt att låta follen närma fig hwarandra. Förskräckliga tankar! oerhörda tankar! ettåfolk utan monark, Europa utan monarker, utan prinsar, utan all denna herrlighet, fom är få nöd mändig för folkens wäl. Kan man tänka sig något simplare — prefidenter — ha haha! — jag fan inte annat än skratta när jag tänter på huru ett land skulle ta fig ut, reprefenteradt af en president — i swart frack och cy linderhatt, med en inkomst af fattiga 100,000 rdr. — Eller huru Europas förenade staters presidenter skulle te fig på en kongress. Tänk er, hr redattör, hwilket fattigdomsbewis: inga kronor, inga släpbärare, inga guldsmidda kammarherrar, inga guldgalonerade lakejer inga sjuglaswagnar, inga — ha-ha-ha! — hwillet elände. Jnga menniskoföraktande diplomater.