Norrländska Korrespondenten – 24 januari 1871, sida 1

Norrlands städer. (Forts. fr. föreg. n:r.) Wisserligen stär folkmängden i de båda städernas stora uppland ännu ide i något jemförligt förhål(ande till widden; ty inom Gefles område fan den beräfnas endast till omkring 220,000 personer, och uti Sundswalls till omkring 150.000: men hwilken ofantlig tillwäxt i denna folkmängd bör ide funna metses, särdeles hwad beträffar Sundswalls upps land, efter att det jernwägssystem blifwit ordnadt, hwarom för närwarande är fråga, ty då skall otwifwelattigt många af det ftora antalet wattenfall, fom finnas inom gränserna för sistnämnda uppland funna tillgodogöras och inom området förs anleda en högst liflig industri, fom nu mwisferligen fatnas i alla antra grenar än träwaruförädlingen, men fom i orten borte funna skapas då allt Pad fom derför erfordras dels på stället finnes, rels utan swårighet skulle funna från andra orter ans skaffas, ifall jeruwägar komma att fås. Huru mycket en jernwäg i detta hänscende kan werka, derom får man en fullkomligt klar föreställning af förhållandet i närmaste grannskap till Gefle, sedan Gefle— Dala jernwäg öppnades för trafiken. Efter den titen Har jerntillwertningen inom Gestrilland ötats högst betydligt och denna previns har numera den största masugn och tet största bessemersjernwerfet, fom finnes inom rilet. Utan twifwel ifall ett litartadt förhållande komma att inträffa inom Sundswalls område, hwarest man nu likwäl, just till följd hufwudsalligen af brist på jernwågar, har den sorgliga anblicken af nedlagda werkstäter, och eu för ortens indnstriella lif förlamande stillhet på ställen, hwarest naturen eljest gjort mycket, dermed industrien bordt tunna drifwas framåt. Utan mdjlighet, i sakned af jernwägar, att funna tillgodogöra ortens mäktiga wattenfall, har industrien nöde sakats att wid tusten anwånta ångan till vöreljer traft för trähandteringen. För fräderna är detta förhållande ide det lyckligaste, emedan med den goda tillgång fom finnas på ypperliga uthamnar, bar en ftor del af både indntrien och sjöfarten dragit fig till dessa. Det är likwål alldeles uppenbart, att i mån lättnad beredes i trafiten emellan städerna och de inre delarne af landet, skola städerna också återwinna mycket af sjöfarten och blifwa den huhvuds sakliga förmedlaren af hela industrien, hwilfet åter stall öka rörelsen i dem och werla wälgörande för både stad och land. Lyckigtwis antyda en mängd förhållanden, att Norrlands flesta fäder befinna fig uti en betydlig utweckling, fom bådar särdeles godt för framtiden. Det wore derför werkligen att beklaga, om ven principen skulle göra fig gällande, som en wärd Iles damot af Sundswalls famhälle fört förswara och jemwäl en attad större tirning i hufwudstaden mer