Norrländska Korrespondenten – 21 januari 1871, sida 3

större än wår; ätskilliga preussiska officerare hafwa stupat. Tidningen Nord medrelar från Paris den 12: Brödet, fom utdelas, beftår af 60 proc. ris famt hafre. Den officiella tidningen innehåller en ftrifs welse af Trochu, i hwilken han warnar för utfpridande af illwilliga rygten. Borreour den 15 Jan. Chanzy telegraferar i natt fl. 12. Spetsarne af te fiendtliga folonners na wisate fia i går afton på wägarne till wåra positioner. En sammanstötning egde rum mellan preussiska avantgartet och algierista blänkare. Wi hade en strid mot starkare fiendtliga kolonner. Jhg har beslutat att i morgon göra anfall på åtstilliga punkter och bar träffat dispositiener derför. Chanzy bar utfärrat följande dagorder: Efter de lyckliga striterna i dalen wid LHuisne, Loirs stränder och Ventome, i hwilka I besegraden fienden, efter framgängen den 11 Jan. wid Le Mans rer J behöllen alla pesitionerna och motstodo prins Fredrik Karls och storhertigens af Mecklenbura anarepp, uppstod plötsligen en skamlin swaghet, en oförklarlin panik, hwilket föranlerre att åtskilia wiatiga pesitioner öfweraåfwos, få att ar. meåeng såäkorbet bragtes i fara. J trots af genast utfärrare order skerte ide kraftiga försök att aorte göra detta. J följd häraf måste wi uppgifwa Le Mans. Frankrike har fina blickar sästate på oss och i trots af ärstiden, af mår utmattning, af måra umbäranden, sfola wi ide göra of skyldiga till nås act dröjsmål, om en yttersta ansträngnina fan rätta fäderneslandet. För oss sjelfwa liager rärdningen entast i metständ, men ide i återtåa. Wi hafwa att wänta fienden framför wåra pofitioner, mi måste kraftigt mottaga och nergöra bonom. Samlens tring erer anförore, wisen erer såsom soldater från Coulmiers, Villebon, Josnes och Ventome. Som ett olila handlingssätt mot preussarnes framfart i Frankrike må följande kungörelse anföras hwilken etter tystkarnes utrymmande as Dijon utjärdades af mairen och anslogs på knutarne: Jnwånare i Dijon: Den tyska armeen kwarlemnade wid sitt aftåg härifrån en mängd fårade i ambnlanserna. En helig känsla af humanitet bjuder oss att sörja för dessa på hästa wis. Jag hyser den öfwertygelsen, att ni lika wäl som jag insen det moralisla answar, fom drabbar of, om mi göra oss ffyldiga lill minsta förseelse mot folfrätten. Undwiten alltså, dyre medborgare, allt, som kan tyras fom hat mot re ambulanjer, hwilka berber gera te tyska fårade, deras läkare och siukskötare. Dijon d. 27 december 1870. Dubois. Från lothringska gränsen skrifwes den 3 dis till en tysk tidning: Med den tilltagande lölden stiger nöden i de genom slagtningar och belägringar med tagna tratterna i Lothringen och Elsass i hög grad. De tyska myndigheterna hafwa wisserligen genom insamlingar och anordnande af regelbundna kol tåg och andra widtagna åtgärder gjort jemförelsewis mycket för att lindra nöden; men allt detta hjelper blott till en fort tid och i liten måns; till wåren förutses stor nöd, om sädan ej alwarsamt föredyages. Må man blott betänfa, att i ret tyska Loth: vingen minst tio byar äro uppbrända, åtffilliga dussin andra finnas, fom ännu ide funnat inberga fina fältfrukter och sitt winterfoder, och att alla lidit betydliga förluster i förråder, soder, nötkreatur och hästar, och att för öfrigt de annars wanliga källorna till arbetsförtjenst helt och hållet utsinat. Mecklenburgska kontingentens förlustlistor, som omfatta de båda linieregimenterna, jägarbataljonen, mecklendurgska dragonregimentet och ett batteri af schleswigholsteinska 9:e artilleriregimentet, upptaga 1,023 döda od) sårare samt 98 saknade. Om man antager regimentenas strirestyrka till 2,400 man och bataljonernas till 800, få hafwa dessa regimenten och jägarbataljonen förlorat omfring hwarfjerde man. Denna ofantliga förlust förorsalades förnämligast i striderna från den 2 till den 10 december. Följande bref från Garibaldi meddelas i en fransk tidning: Autun d. 30 dec. 1870. Aldrig har jag få högt fom nu önskat att wara trettio år Yngre. Jag betrattar detta krig fom det wigtigaste i min lefnad, och jag är högst belåten med att fe repus blifens sak taga en gynsam wändning. Jag har aldrig twiflat på en god utgång, och gör det nu mindre än förr. Befolkningens sinnesstämning har åter wunnit fasthet, och män af hwarje ålder griper till wapen med en benndranswärd ifwer. Min hand är sjuk, men ännu är jag temligen rast och rörlig och förmår rida. Eder Garibaldi. En tysk tidning meddelar, att beffjutningen af Paris Hittills åstadkommit stora öppningar af 6 kilometers omfång i den yttre förswarslinien, hmilken har en omkrets af 7 a 8 mil. Rochefort bar åter tagit till pennan od) börjat utgifwa fin Laterne. Det första numret bar ban förfett med ett företal, der det i början, bland annat, beter: Sag har på nytt genomläst de blad, jag ute gifwit; jag bar jemfört dem med de afffymärdbe