toxerute inkomsten i wärt lant har uppslattats till 210 millioner rtr. Derul kommer all ine komst under 400 rer på person fom år fritagen från beskattning, och detta är den betyrtigaafte des len. Man har trott fia funna beräkna en mes delinlomst af 150 rrr på bwarje swensk unverfås te. Då skulle skatsutaifterna stiga til 10 procent af hela lantets inkomst. Utom de siateutaifter, som kentant bewiljas af hwarje ritstag, böra mi komma ibäg, att mi hafwa en månad andra, fom dels ständigt utgå till statekaesan, telegtometelbart nå från skatttragande till löntagare. Af tessa slan beräknar man, att indelningewerket, eller uns rerhället af ten ftåenre krigehären, tostar 3 13 millioner rer, foltunrerwieningen och helsonårten 4 till 5 millioner, hwaraf en million anses veböfwas til ränta på byagnadskostnarden och underhäll af rikets nya ffolbug oc lärareboftällen. Pres sterskapets aflöning går ett ansenliat stycke öfwer tostnaden för intelninaswerket. Wägpunderhället är anslaget till 4 millioner. Wår stateskuld ut gör unpefär 35 rer i meteltal på bwarje inbyggare, och den är deck upptagen för änramal, som bör gifwa inkomst, nämligen jernwägedyganad. Jemför man mår stälning med andra länkers, fi finna mi, att i England medelinkomsten berät nas till 490 ror på person, i Frar krike till 420 rer, i Prenesen till 325 rtr. Statesutaifterna i dessa länver äro: i England mellou 40 och 35 rer på person, i Frankrile, Nerdamerika och Holland 25 rer, i Österrike, Belaien och Danmark 18 rdr, i Preuesen 13 ror, i Norge något örmer 11 ärtr. Rysslant har med en folkmänar af 18 1 milio: ner en årlig stateutaift af öfwer 1,300 millioner, Baiern med mindre än 5 millioner inwånare har en utgift af omkring 130 millioner Jemföra wi bärmer nårt lond, få äre mi ide blond re wärst betunaade i frhållande till folkmängren. Enligt de synliga statsutaifterna skulle wi blott hafwa 13 rer på person i medeltal i skatt, men med tiläng af de owannämnkta, i utgiftsstaten ide fyns lisa 15 eller 16 Satessulten är entast i Badem ed) Norge mintre i förhållande till folkmängrem än hos of. Om bet fan wara någon tröst, att andra ba sämre, få Har Portugal med ungefär lika befolfning tio gånger få stor skuld, och Hol: lund mer någet mintre befolkning femton gån. ger. Italien och Spanien hushälla få, att fate utgifterna hwarje år öfwerstiga inkomsterna med mer än 100 millioner. Teckningar efter naturen of en resande. Un: ter denna titel skrifwer i Pol: och Jnrikes Tid ningar en breiskrifware åtskilliga förhållanden uti Jtalien och Rom, Om den ynasta af twänne döttrar, fom bresskrifwarens wärrinna hade, berättar han: Denna, fom hette Suleima, war ånnu entaft fjorton år och aid i en klosterskola; bon liknade mycket modren, men dragen woro förmils drate och ett barnsligt godt uttryck gaf ät vem ett wisst behag. Ebhuru ännu ett barn, hade hon rod redan tillbetjare. En vag infann fia fianoran och med en belåten och bemlinhetåfull uppsyn wisate hon of; ett bref, hwilket hon bad en af oss högt uppläsa. Det innehöll en passionerad kärlefsförflaring till Suleima. Brefskrifwaren förklarate fia ide funna lefwa utan hopp om aens kärlek of henne, hwars dygder lika mycket som skönh-t hate intagit bonom. Modren uxvplyste, att friaren war en ung man, 18 är gammal, af god familj samt mycket förmögen; hon för fin del gillae partiet, men Suleima sjelj war ide friar ren bewågen, emeran bon för tilljället tyckte mes ra om en sångare mid Apolosteatern. Hmad jwar får nu ben arma posfen 2 frägade jag. Wänta, fade siannoran med en uttrycksfull åt. börd, förswann oc) äterkom efter en stund med ett papper, fom hon lemnade oss och hwilket innehöll vet swar, fom Suleima efter familljerådets bes stämmande bortre afaifwa och hwilket onkeln uppe satt. Det war ganska diplomatiskt affattatt: Sur leima förebar fin ungtom såsom slkäl, hwarfer hon nu ide kunde antaga anbudet, men lät förstä